Tomas Sevä och Hans Holma kontrollerar renmärket i renens öra och kan då se vem som äger renen.
Muonio sameby är i dag en av åtta koncessionssamebyar som har det gemensamt att de alla ligger nedanför lappmarksgränsen. 1933 blev systemet med koncessionssamebyar till och Muonio sameby kom att klassas som en sådan, något som samebyn och Tomas Sevä, vice ordförande, under lång tid velat ändra på. För de vill bli en skogssameby.
– Vi har bedrivit skogssamisk renskötsel i alla tider och det har inte förändrats trots att det 1933 blev koncessionssamebyar, så den här ansökan om att bli en likvärdig sameby som alla andra samebyar som bedriver samisk renskötsel har funnits i alla tider. Vi blev medlem i SSR (Svenska samernas riksförbund) på 1950-talet och behandlats som likvärdig av dem. Vid 1971 års rennäringslag trodde vi att vi skulle ingå i gemenskapen med andra skogssamebyar men så blev det inte, säger Tomas Sevä, vice ordförande i Muonio sameby.
Efter att Sametinget 2021 överlämnat en skrivelse till regeringen med en begäran att de ska lösa frågan så att Muonio sameby återfår sin status som skogssameby så kom frågan att ingå i den pågående renmarksutredningen i promemorian 43. Sametinget skickade också med en utredning de beställt av utredaren, historikern, Bertil Marklund, Muonio – en historievetenskaplig studie om en skogssamisk koncessionsby, i vilket några av utredarens förslag har blivit kontroversiella. Ett är att staten ska friköpa alla allmänningsskogar i Pajala kommun och återföra marken till Muonio skogssameby.
– Det är inte det som är tanken. Det är att om det blir ett nej till att vi kan bli en skogssameby så vill vi att renskötselrätten exproprieras och överförs till Muonio sameby så att vi kan vara den sameby vi är idag men med den rätt att driva renskötsel som finns i andra skogssamebyar, för då behöver vi inte göra en koncessionsansökan var femte år som det är idag, säger Tomas Sevä.
Tomas Sevä, vice ordförande i Muonio sameby, har kämpat i många år för att samebyn ska klassas som skogssameby.
"Det var på 1930-talet som våra förfäder tvingades att bli en koncessionssameby", säger Hans Holma, ordförande i Muonio sameby.
– Utredningen handlar om varför man tog ifrån Muonio sameby statusen som skogssameby. Att utredaren funderar och spekulerar får stå för honom. Han var noga med att säga att han inte lägger några förslag, utan säger att det här kan bli en fråga som staten tittar på, men det är inget som varken Marklund, Sametinget eller Muonio sameby har haft som viljeinriktning. Girjasdomen som är grunden till renmarkskommitténs utredning har ingenting med äganderätt att göra, säger Jan Rannerud, ordförande i Rennäringsnämnden, Sametinget.
En annan fråga som väckt oro bland markägarna är att Muonio sameby, om de skulle bli skogssameby, skulle få rätt till jakt och fiske, så kallad dubbelregistrering.
– Det är det vi siktar på men var det landar är en annan sak, säger Hans Holma.
– Men vi har inte ansökt om jakt och fiske, säger Tomas Sevä.
"Här har alltid bedrivits samisk renskötsel och därför vill vi bli en skogssameby", säger Hans Holma är ordförande i Muonio sameby
Idag har koncessionshavarna en skyldighet att hålla skötesrenar vilket inte blir fallet om man blir en skogssameby.
– En av anledningarna till att vi söker skogssamebystatus är att våra släktingar och vänner som har ägt renmärke i alla tider men inte gör det idag, då man måste äga en jordbruksfastighet, bedriva verksamhet där och bo i området, är så fel. Med samebystatus så kan skötesrenägarna som förlorat sin rätt på grund av de bor i Kiruna få ha kvar sitt renmärke. Det vill vi kunna bestämma men får det inte koncessionssystemet, säger Tomas Sevä.