Bostadskrisen: Från gruvetablering till flyktingvåg

"Kriserna avlöste varandra", säger Magnus Pekkari, Pajalabostäders vd, och berättar om ett par speciella år i företagets historia.

Bild från 2014 där Magnus Pekkari ses framför ett par av Pajalabostäders nybyggen.

Bild från 2014 där Magnus Pekkari ses framför ett par av Pajalabostäders nybyggen.

Foto: K-L Sundqvist

Pajala2020-04-27 19:40

I Pajala hade det inte byggts nya lägenheter sedan 1980-talet när gruvetableringen i kommunen startade. En hyreslägenhet hos Pajalabostäder på tre rum och kök gick under 2000-talet på i snitt 4 900 kronor.

Under den här tiden hade Pajalabostäder mellan 50 och 70 tomma lägenheter. 57 av dem avvecklades. Ytterligare 14 lägenheter skulle ha avvecklats men i och med Northland Resourses gruvetablering återinfördes dessa i bostadsbeståndet.

2010, när Northland Resources börjat varva upp sin verksamhet, ville kommunen själva ta chansen att skapa inflyttning och redan andra halvåret 2010 fanns inte en enda tom lägenhet i Pajala. 

– Efter det hade vi mellan 60 och 90 personer som anmälde sitt intresse på varje lägenhet som blev ledig, säger Magnus Pekkari, Pajalabostäders vd.

64 nya lägenheter skapades i Pajalabostäders regi samtidigt som ett intensivt arbete för att få andra bostadsinvesterare till Pajala startades. Hyresnivån på de nybyggda lägenheterna beräknades. En trerumslägenhet på 72 kvadratmeter fick en månadshyra på 8 970 kronor, en 80 procentig ökning från de tidigare. Investeringen kostade 80 miljoner kronor och finansierades med lån på 52 miljoner kronor och resterande egna medel.

Efter Northland Resourses konkurs blev det tydligt att risktagandet varit stort av Pajalabostäder och kommunen. Men de menade att om satsningarna inte hade gjorts skulle kommunen inte tagit tillvara den chans som uppenbarat sig. Pekkari säger att en icke-satsning hade gett ett resultat som inte inneburit någon utveckling för kommunen, även om Northland kunnat fortsätta sin verksamhet. 

Hösten 2014 gick Northland i konkurs och efterfrågan minskade radikalt, men det blev ingen massflykt från Pajala. Hyresgäster sökte sig dock till billigare alternativ än nyproduktionerna. Pajala bostäder justerade då hyrorna så att den nya månadshyran blev 6 970 kronor för tre rum och kök.

– Justeringen gav den effekt ville, att hyresbortfallet eliminerades och omflyttningarna minskade, säger Pekkari.

Det som såg ut att bli ett hårt slag för bostadsbolaget räddades snart upp av behovet av flyktingboenden 2015. Pajala tog emot 800 nyanlända och Migrationsverket startade upp i Pajala. 

– Kriserna avlöste alltså varandra och för Pajalabostäder blev det räddningen. Utan flyktingvågen hade runt 30 lägenheter stått tomma med ett hyrsbortfall på 2-3 miljoner årligen, säger Pekkari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!