Det är Svenska tornedalingars riksförbund, ungdomsförbundet Met nouret och LTU som tillsammans vill starta en förstudie för att få bättre kunskap om förtrycket mot minoriteten. Nu har kulturdepartementet beviljat medel till förstudien.
– För oss är det naturligtvis ett erkännande när regeringen beviljar det. Och det är jätteviktigt att se att det här inte bara handlar om Tornedalen. Det är även meänkielitalande människor som finns på andra ställen. Bara i Norrbotten finns det 50 000 människor med den bakgrunden och det är inte en liten grupp människor, även om det är den minst kända av alla minoriteter, säger Bengt Niska, ordförande för Svenska tornedalingarnas riksförbund.
Har man inte velat röra vid det här tidigare?
– Nej, det är väl tornedalingar som inte har drivit frågor starkt, i synnerhet inte de här frågorna. Man har funnit sig i vad som pågick i skolorna under försvenskningen. Skallmätningarna pratar man överhuvudtaget inte om. Många skämdes naturligtvis för att ha blivit utsatta för det, men att det har förekommit är helt klart, säger Niska.
Curt Persson är filosofidoktor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet och kommer att ta hand om förstudien.
– Jag har tidigare tittat på rasbiologi och hur man arbetade med den, vilka minoriteter som utsattes för detta. I förstudien nu kommer jag att titta på hur meänkielitalande blev utsatta, i vilken omfattning det skedde och rent praktiskt var det hände. Och hur man genomförde det och vilka aktörer man fick hjälp av i lokalsamhället för att genomföra de här undersökningarna, för det måste ha funnits en form av acceptans för att kunna komma in till byar och människorna.
Försoning är ett ord Curt Persson pratar om och hoppas att en studie kan leda till. För tanken är så klart att en förstudie ska leda till en större forskning och att man kan få fram mer exakt hur omfattande förtrycket har varit och hur det har skett.
– Begreppet försoning är inte att likställa med förlåtelse. Det handlar om att acceptera att en sak har skett. Men i det läget vi är idag är det fortfarande grupper som förnekar att det har hänt, både från meänkielitalande och från ett regeringsperspektiv, säger Persson.
– För att förstå vår samtid är det viktigt att förstå vilka övergrepp som har skett mot tornedalingar och meänkielitalande genom historien. Och det är inte enbart en fråga för de som blev direkt utsatta av den politik som bedrevs, utan det spiller även över på barnen till de här personerna. Vi hoppas att studierna även tar upp hur unga förhåller sig till vad deras mor- och farföräldrar har varit med om, säger Linnea Huhta, styrelseledamot i Met nouret.