Regeringens förslag om att minska ersättningsnivåerna till kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn är bakgrunden till den åtgärd som nu väntar på ett beslut av kommunstyrelsen i Pajala.
– I kölvattnet av regeringens förslag gjorde vi en översyn av våra verksamheter, säger Janus Brandin, chef för avdelningen Integration och arbetsmarknad vid Pajala kommun.
Resultatet utifrån de eventuellt sänkta ersättningsnivåerna, samt ett minskat inflöde av nya barn, ledde till att verksamheten behöver förändras.
– Vi ser nu att vårt behov av HVB-platser minskar, men behovet av stödplatser ökar i och med att barnen blir äldre. Men det totala antalet barn minskar också, säger Brandin.
En minskad ersättning från staten skulle betyda 20 miljoner kronor mindre i intäkter under 2017. Men trots att avdelningen i dag har ett prognosticerat överskott på nio miljoner, måste en rejäl besparing till – cirka elva miljoner.
Förslaget som kommunstyrelsen ska ta ställning till inom kort, är att pengarna ska tas genom att stänga ner verksamheterna i Korpilombolo. Där finns i dag 16 anställda.
– Att spara elva miljoner är tufft för en liten kommun. Och det är klart att det är ett dråpslag mot en liten ort som Korpilombolo. Det är inte roligt att vara arbetsgivare och tvingas fatta sådana här beslut, varken som politiker eller tjänsteman, säger Brandin.
– Men vi ska försöka erbjuda alla nytt jobb inom kommunen.
Inför beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott tog avdelningen fram tre olika förslag. Det som KSAU valt att lägga fram inför kommunstyrelsen är det första, mest kostnadseffektiva.
– När vi jämförde dygnskostnaden mellan Korpilombolo och Pajala så är det dyrare att driva verksamheten där. Det handlar om cirka 2 600 kronor jämfört med 1 150. När ersättningen från staten är 1 350 kronor så blir matten enkel, säger Brandin.
Själv så ser han gärna att invandringen i stället hade ökat.
– Vi hade hoppats på mer invandring i Pajala, men vi måste förstås koncentrera oss på de prognoser som finns och de tyder alla på att ändrade regler med anhöriginvandring och gränskontroller bland annat har fått den effekt som regeringen önskade – en inbromsning av invandringen, säger Brandin.