Under onsdagen anordnade Fiskeområde Tornedalen en konferens om laxens situation. På plats var bland annat representanter från Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Havs-och vattenmyndigheten (HAV).
– Det är en mycket oroande situation. Det vi ser beror förmodligen mycket på miljön i vattnet, miljögifter. Det är en komplex situation som inte har några enkla förklaringar och inga enkla orsaker och därför finns inte heller några enkla åtgärder. Det här är inte heller bara en fråga för Sverige, vilket gör det än mer komplext, säger Håkan Carlstrand, vid HAV.
Forskningen har så här långt konstaterat att laxarna blir sjuka av olika anledningar och att läget varierar mellan olika områden.
– Varför blir laxarna sjuka, det är lika svårt att svara på som på frågan, varför blir människor sjuka.
Han konstaterar att Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken under lång tid utsatts för föroreningar, övergödning och syrefattiga bottnar. I Norrbotten är flera fiskarter drabbade i Torneälven och Kalixälven.
– Det finns inga enkla lösningar. Sannolikt finns det många olika orsaker och därmed finns det inte bara en lösning. Vissa problem kanske vi inte kan åtgärda ens under en generation. Det kan också finnas kopplingar till klimatpåverkan med varmare vatten.
Håkan Carlstrand säger att parallellt med forskningen omkring laxen så arbetar också Sverige med att minska utsläpp men även att påverka andra länder att minska sina.
– Absolut, det gör vi. Men det dyker upp nya problem hela tiden, nyligen uppdagades dumpade tunnor i havet, allt hänger ihop och påverkar vår situation, säger Håkan Carlstrand.
Han konstaterar också att forskningen är utmanande och att alla forskningsresultat måste följas upp ordentligt. I Torneälven har drygt 100 laxar blivit märkta för att följa deras livscykel. Av de märkta laxarna har 25 procent tagit sig till Muonioälven. 75 procent återvände till havet före de hade lekt.
Håkan Carlstrand säger att det inte kan vara representativa siffror, för hela laxstammen som ska ta sig upp i Torneälven.
– Då skulle det handla om omkring 200 000 laxar totalt som skulle vilja gå upp i Torneälven, det tror vi inte på. Men studierna fortsätter.
För en livskraftig laxstam beräknas 58 000 laxar behöva vandra upp i Torneälven varje år. År 2019 räknades 46 000 laxar vid mätstationen i Kattilakoski enligt Lars-Gunnar Lundström vid Fiskeområde Tornedalen. De märkta laxarna visar också att laxen i Torneälven främst rör sig längst den finska kusten.
Charlotte Axén vid SVA berättar att 20 laxar fångades i Torneälven år 2018 och har provtagits.
– Jättefina laxar tyckte vi, säger Charlotte Axén.
Proverna visar att laxarna i Torneälven har förhöjda koncentrationer av blodkroppar, extremt höga nivåer i sköldkörteln och ERODS som visar att laxkroppen är miljöpåverkad av exempelvis ämnen som dioxiner som kroppen arbetar med. Laxen har också ”relativt liten näringslagring” berättar Charlotte Axén.
– Vi vet att det finns en miljöpåverkan, det finns en miljöfaktor, miljögifter som kickar igång sköldkörteln, säger Charlotte Axén.
Hon konstaterar att olika populationer och olika älvar har olika problem.
– Många har låg energi och klarar sig inte till lek. Det finns tydliga populationsskillnader.
Nu går forskningen vidare i flera forskargrupper vid olika universitet och institut.