I en nyrenoverad lokal har hyllor med hårprodukter nyss kommit upp på väggen. Verktygen och kartongerna är bortplockade och något nytt är på gång i ena delen av ”Kauppishuset” i centrala Pajala. Sanna Lehto, 24 år, har flyttat tillbaka till sin hemort och öppnat sin egna frisörsalong.
För fem år sedan, ett år efter att Northland-gruvan lades ner, lämnade Sanna och hennes sambo Pajala för Stockholm.
– Vi var en sommar där och hälsade på och båda två blev erbjudna jobb. Jag hade vikarierat på förskolor i Pajala och min sambo vart arbetslös efter att gruvan gick i konkurs. Vi hade absolut inga planer på att flytta dit men sen slog det oss att vi måste göra något. Det tog en vecka, sen hade vi flyttat, berättar hon.
Första tiden beskriver hon som rolig och spännande men att planen bara var att stanna något år.
– Vi flyttade in hos släktingar och sedan till fyra olika boenden vi hyrde i andra hand. Det var som att bo i en resväska innan vi tillslut köpte en lägenhet.
I Stockholm blev de kvar i 4 år där hon jobbade som frisör på en salong i stan, men tankarna på att flytta tillbaka till Tornedalen fanns alltid kvar.
– Vi trivdes hemma i Pajala, och i Stockholm saknade jag att ha nära till allt. Jag var van att kunna ringa en kompis och säga att ”Tjena jag kommer förbi på kaffe”, sånt gör man ju inte där med alla restider, säger Sanna Lehto.
Sommaren 2019, efter att ha varit hemma i Tornedalen, bestämde de sig för att flytta tillbaka till Pajala igen.
Hennes sambo fick jobb i gruvan som åter var i gång och hon själv bestämde sig för att starta eget företag. Flyttlasset gick i december och uppbyggnaden av salongen är nu i full gång med hjälp från familj och vänner
– Det är stor skillnad på att vara frisör i Pajala än i en större stad. Här är du frisör även när du går på affären och folk frågar om tider medans man står i kön. Man är inte är så anonym och det tycker jag är kul, säger Sanna Lehto.
Man kan tänka sig att vara i frisör i en stor stad ger en större variation i arbetet men Sanna Lehto känner tvärtom. I Stockholm var hon mer fokuserad på löshår medan hon nu inte kommer kunna hålla sig till just en efterfrågan.
– Man kan inte vara lika nischad i ett litet samhälle så jag kommer få mer splittrade arbetsuppgifter, det är positivt och jag kommer få mer variation i arbetet.
Att flytta tillbaka ovan polcirkeln gav reaktioner från kompisarna i Stockholm.
– De tyckte jag var helt galen. De tänker på Pajala som 40 grader kallt men de ser ju inte det som vi gör. Ofta går de på rykten, om vad de hört, så folk har undrat vad tusan jag ska göra här.
Att de skulle ta sig hela vägen tillbaka till Pajala var inte en självklarhet.
– Vi funderade på Luleå men jag tror på en framtid här i byn. Det gäller att våga satsa, man vet ju inte. Oavsett hur framtiden ser ut för Pajala så är det många som vill hem igen när de blir äldre, gruva eller inte. Jag tror det är för tryggheten. Det är lugnt och tryggt och det känner många. Hur det än går med gruvan så kommer vi vilja bo kvar här.