I köket står en kastrull med vatten på spisen. Utanför den röda Norrbottensgården ligger ett tungt täcke av snö.
– Det går inte en dag utan att jag tänker att ”gud vad jag är tacksam över det här”. Jag försöker verkligen träna på det hela tiden, för det är lätt att även i en sådan här miljö vara bitter och sur men vi är verkligen supertacksamma över allt det här som vi fått, säger Ulrika medan hon tittar ut på naturen genom fönstret.
För några år sedan bestämde sig Ulrika Falk Mörtberg och hennes dotter för att flytta till en gammal familjegård i Övertorneå som Ulrika ärvt. Senare bestämde sig även maken Jan-Erik Falk för att flytta dit. Paret beskriver att det är mycket som har behövt fixas, allt från el till värme och renovering av fasad. Fortfarande är det mycket kvar att göra.
– Det tar tid och jag tycker om när det får ta tid. Man hinner tänka efter och kanske till och med ändra sig, säger Ulrika.
En sak som står på ”att göra”-listan är yogastudion som Ulrika tänkt ha i en av byggnaderna på gården.
– Jag har ju yoga hela tiden, men att kunna ha det i sin egen närmiljö vore fint, säger hon och berättar att hon hoppas den är klar inom en femårsperiod.
År 1999 provade Ulrika yoga för första gången. Då hände någonting.
– Jag kommer ihåg reaktionen efteråt. Jag kände mig så lugn. Det var det första intrycket av yoga. Effekten av det.
Några år senare började hon gå på regelbundna lektioner. 2008 påbörjade hon en utbildning till att bli certifierad lärare i Iyengaryoga och blev klar med den tre år senare. Pandemin har däremot ställt mycket på ända och i dag håller hon sina lektioner via internet, från ett hörn av Norrbottensgården.
– Jag hade fler elever förra året än jag haft tidigare, och det är ju tack vare onlineklasserna. Men också att folk tar sig tid på ett annat sätt tänker jag.
– Jag har märkt en markant skillnad i ett behov av att ta hand om sig själv.
Samtidigt har flytten till gården i Övertorneå, och kanske även pandemin, fått Ulrika att fundera på vilket typ av liv hon vill leva. Hon beskriver att det finns ett speciellt lugn på platsen.
– Det kanske har att göra med att det är min hemgård, men jag känner att jag landat väldigt mycket när jag flyttat hit.
– Jag känner att min personlighet passar bra att bo så här. Det är enkelt.