Vid Kukkolaforsen nådde älven byggnaderna förra året.
Efter kraftig snösmältning och regn startade förra årets vårflod omkring den 17 maj. I en utredning som länsstyrelsen i Norrbotten gjort efter händelsen, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, framkommer att den från SMHI sent utfärdade röda varningen försvårade hanteringen.
– Delvis underskattade vår prognos flödena väldigt sent in på händelsen. Vi hade en konsekvensunderskattning. På det kom det här regnet precis innan som smällde till, säger hydrologen Clara Villaro, som jobbar med hydrologiska prognoser och varningar på SMHI.
Den 16 maj gick Övertorneå kommun själva ut på sin hemsida med information om höga flöden. I det läget fanns ingen utfärdad varning från SMHI gällande Torneälven. Redan dagen efter uppmärksammade allmänheten i Juoksengi, enligt utredningen, att länsväg 856 var helt oframkomlig. Hos kommunen genomfördes ett möte för att diskutera en gul varning som utfärdats av SYKE, finska motsvarigheten till SMHI. Då fanns fortfarande inte någon varning från SMHI, den utfärdas strax efter klockan elva.
– Vi har förstått att det varit lite kommunikationsproblem, det har varit två röster – det som de fått från SMHI och varningarna de fått från SYKE, säger Clara Villaro och fortsätter:
– Det har vi verkligen tagit till oss och börjat utöka det samarbete vi har med SYKE.
Hon berättar att det nu genomförs fler möten mellan SMHI och SYKE.
– Vi försöker ha ett gemensamt budskap så att det inte blir rörigt.
Kulmen för årets vårflod beräkans enligt SMHI nås vid månadsskiftet maj/juni. Bilden är från 2023.
Den 19 maj, mellan klockan 05.39 och 09:18 inkom larm från privatpersoner i Pajala om att vägen under Pajalabron översvämmats, enligt länsstyrelsens utredning. Kontakt togs enligt rapporten med Trafikverket för att bland annat stänga av vägen. Först efter uppemot fyra timmar efter att privatpersoner först larmat ska varningen ha ändrats till röd hos SMHI.
– Samma dag som de här händelserna gick från gul till röd varning hade det tagit tid att analysera materialet. Vi ville att det skulle bli rätt när vi sedan gjorde ändringen. Men vi förstår, det var väldigt sent, säger Clara Villaro.
I länsstyrelsens "Utredning av översvämning i Norrbottens län 2023" står det följande:
”Den sent utfärdade röda varningen försvårade hanteringen” utredningen konstaterar dock att ”konsekvenserna på samhällsnivå var begränsade inom områden som människors hälsa, miljö och kulturarv, delvis på grund av den korta översvämningsperioden och effektiv hantering”.
”Vidare betonas behovet av ökad tydlighet från SMHI när det gäller prognoser och det pågående förbättringsarbetet”, går det också att läsa.
Flöden som uppmättes under 2023 års vårflod i tornedalen motsvarar en nivå om återkomsttid 50 år eller mer sällan.
Clara Villaro menar att SMHI har tagit till sig av händelsen från förra året och vidtagit flera åtgärder.
– Satsningar i år är både att förbättra prognosen och själva kommunikationen och utformningen av varningarna. Vi vill gärna bli bättre på att göra det mer tydligt, säger hon.
Myndigheten jobbar också med att ändra kriterierna för översvämningsvarningarna.
– Förhoppningsvis kommer vi att ha ett mer tydligt budskap på sikt.
Håller ni med om att det tog tid att få ut vissa varningar?
– Ja, vi förstår ju att varningen var för sen. Sedan tycker vi att det var bra att vi skickade ut varningar ändå även fast det var i efterhand. Men vi håller med om att det var sent.