Övertorneå har under en längre tid genomgått en negativ befolkningsutveckling. 2018 blev man 51 invånare färre i kommunen. Men likafullt är man en kommun med ett starkt eget kapital och Övertorneå brukar fortfarande benämnas som en av landets rikaste kommuner.
2018 blev inte heller någon smäll för kassan.
Kommunen gjorde en vinst på drygt åtta miljoner kronor, ungefär två procents överskott. I hela kommunkoncernen gjorde man vinst med 10,7 miljoner kronor.
Kommunen klarade driftbudgeten och den enda nämnden som gjorde underskott var socialnämnden.
När det kommer till investeringar har Övertorneå satsat stort, men inte hunnit färdigställa alla arbeten. Därför överför man omkring åtta miljoner kronor till nästa års budget. Men den höga investeringstakten oroar en del. Per-Erik Muskos (S) tycker att den är något hög.
För trots att det är en rik kommun så har man haft problem med kassaflödet under 2018. Det ligger bakom att man på måndagens fullmäktigesammanträde beslutade att ge kommunstyrelsen rätt att öka skulderna med ytterligare 30 miljoner kronor, till 50 miljoner kronor.
Per-Erik Muskos (S) kan köpa att det är bra att låna pengar till låg ränta i stället för att röra kapitalförvaltningen. Men investeringstakten är en viktig fråga.
– Ska vi skjuta över pengar så borde vi minska investeringarna. Annars får vi stora problem med likviditeten framöver. Antingen tar vi det lugnt med investeringar så att vi kan växa kassan innan vi går tillbaka till samma investeringstakt igen. Eller så lånar vi pengar och fortsätter som vi alltid har gjort. Jag vill hävda på en återhållsamhet i investeringar.
Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) försvarar ett nytt banklån med att man får igen de pengarna genom återbäringen på kapitalförvaltningen – om man låter den stå orörd.
– Likvida medlen har inte räckt till efter investeringarna som gjordes under sommaren och hösten. Fakturorna kom inte in förrän senare till hösten/vintern. Att göra den här nyupplåningen är en säkerhetsåtgärd, säger Mörtberg.