Ko-släppar-dagen är här
Sommarvärme eller ej - i går började sommaren på Norrbottens första kulturreservat - Hanhivittikko Fäbod.Många passade på att vara med på det traditionsenliga ko-utsläppet.Följ med du också.
Många äldre människor sökte sig också till Hanhivittikko i går eftermiddag.
Foto: Lotta Nilsson
Eldsjäl
De två fjällkorna anlände från Boden i lördags, dagen innan den traditionella ko-släppar-dagen.
Det var nämligen på Salomondagen som kor, från hela Norrbotten, släpptes ut just här.
Första dagen var de alltid inhägnade, men därefter i full frihet.
"Inga problem", enligt Ove Kohkoinen, eldsjäl och ordförande i föreningen Hanhivittikkos vänner:
- Fjällkor är världens bästa orienterare, berättade han för många av de barn som sökt sig till platsen just denna dag.
En bevarad miljö
Kosläppen på Hanhivittikko var återkommande från år 1865 till år 1967, det finns uppgifter om att det pågick senare.
Två familjer Tapani bodde varje sommar på fäboden, varav den ena återkom varje sommar mellan åren 1948 och 1965, med sex barn, sex till sju kor, en gris, ett gäng gäss och en nordsvensk häst vid namn Brunte.
Tack vare ett seriöst arbete med att bevara miljön som den en gång var, får besökarna en god inblick i livet från förr.
- Vi slår inte i en spik där det inte tidigare suttit en spik, säger Ove Kohkoinen som tillägger att samma sak gäller alla restaureringar vare sig det gäller jordbruksredskap eller byggnader.
Hela länets skatt
År 2002 beslutade länsstyrelsen, och kommunen, att Hanhivittikko fäbod ska vara en levande fäbod.
Under vintern har Janne Ersson och Bror Sturk jobbat med att reparera det som behövts repareras och under sommaren kommer även Agneta Enebro, Cecilia Sandström, Hans Alanentalo och Stefan Björnfot att jobba på området.
- Vi hoppas att människor från hela länet ska känna att den här kulturskatten är alla norrbottningars, säger Ove Kohkoinen.
Egna minnen
Skolelever är vanliga gäster på Hanhivittikko, liksom biologer tack vare att där finns många ovanliga växter.
Leif Toolanen, vice ordförande i styrelsen med många egna minnen från fäbodområdet från 1950-talets slut, berättade om fäbodarnas historia - de bildades i syfte att nyttja naturresurserna på bästa sätt - och utbredning.
- Det var alltid trevligt att komma hit, tack vare den stora gästfriheten. Här fanns alltid kaffe, grädde, vetebullslängder och saft och kakor till barnen. Vanligen gjordes besöken på söndagar, det var på den tiden en vilodag som respekterades.
Intill fäbodområdet finns en fin fiskesjö - Hanhijärvi, där byns pojkar gärna fiskade.
- Jag tänker med vördnad och tacksamhet på Hanhivittikko, säger Leif Toolanen.
Så jobbar vi med nyheter