Det plingar till i Elisabeth Holmgrens telefon, kunderna ringer och skickar sms.
– Folk är så omtänksamma så att jag sitter nästan och gråter. Jag får meddelande som säger ”du är bäst”, ”du är en pärla”. Jag är ju lite knäpp, så det kanske är därför de kommer ihåg mig. Jag älskar livet och jag älskar människor, säger Elisabeth Holmgren.
Hon är kvinnan bakom den rullande butiken Mulligt och gulligt. En stor del av året avverkar hon mil efter mil i sin lastbil fylld med kläder. Sedan några veckor tillbaka har hon dock fått ställa om verksamheten tillfälligt i och med coronaviruset.
Just nu fokuserar hon och dottern Charlotte Holmgren, som har deras fasta butik i Övertorneå, på att sälja plagg via sociala medier och att lösa logistik och leveranser.
– De som riktigt villhöver något, det försöker vi lösa på alla sätt vi kan, säger Elisabeth Holmgren och berättar att de exempelvis lämnar kläder i kundernas brevlådor.
Allt började 1992 i Kiruna, där idén föddes om att börja sälja kläder i större storlekar.
– Jag sökte en utbildning om att starta eget och fick presentera min idé, och sa att jag skulle åka runt och sälja kläder för jag hatar postorder. Jag tycker att man måste få känna på plaggen.
Företaget Mulligt och gulligt startade upp hemma i Elisabeth Holmgrens lägenhet och på helgerna åkte hon runt med sina kappsäckar.
– Då hade jag bara 100-150 plagg. Nu har vi 1500 plagg med oss.
Hon skaffade en större bil och kunde ta med sig allt mer kläder.
– Jag gjorde en fast rutt från Lannavaara i norr till Sundsvall i söder. Jag hade det området i flera år tills dieseln blev för dyr, då valde jag närområdet istället. Visst har det varit en berg- och dalbana, men hela tiden har jag haft en underbar kundkrets. Många har följt med från början men den har utökats också. Det här är handel på annat sätt, säger Elisabeth Holmgren och fortsätter:
– Jag bygger upp en butik med hemkänsla. Jag sitter vid kassan och går inte runt. Jag har alltid själv blivit jagad i butiker, de har stått och flåsat i nacken och plockat fram det ena efter det andra. Mina kunder ska inte ha mig flåsande i nacken, det har jag lovat mig själv.
Sedan 15 år tillbaka följer Elisabeth Holmgrens man Kjell Jakobsson med på turnén. Även mindre orter som Lannavaara, Kangos, Junosuando och Parkalompolo finns med på resrutten, och den rullande butiken är ofta efterlängtad.
– Folk träffar varandra och det blir socialt, ofta stannar de i flera timmar för vi har ju så trevligt.
Vad är det roligaste med att driva företag?– Det är kunderna. Det är både det roligaste och tråkigaste, för har du träffat så mycket folk under åren betyder det också att många inte finns kvar. Men de anhöriga meddelar mig ofta när en kund inte finns längre, de ringer och säger att de lämnar det jordiska med mina kläder på. Det betyder att jag betytt något för dem, lika mycket som de betytt för mig, säger Elisabeth Holmgren.
– Försäljningen är inte det viktigaste, utan att kunden är nöjd. Jag brukar säga att köp inte om du inte känner för det. Jag vill inte ha mina kläder i garderoben utan de ska användas, tillägger hon.
Har du några tips till andra företagare i dessa tider?– Vi förlorar mycket nu, men jag tror till syvende och sist att vi kommer handla igen. Vi har bara skjutit på det, vi kanske köper vårens och sommarens kläder samtidigt. Vi får tro på att efter det här så vänder det, då vänder det så att det sprudlar. Vi får inte brytas ner nu, vi får försöka se det här i horisonten.
Så du står redo att åka ut igen sen?– Ja och då kommer effekten av att folk varit hemma mycket, vi kommer att ha pengar kvar och få en otrolig lust att leva. Och i lusten att leva ingår faktiskt nya kläder. Det har varit bistra tider, men mitt i allt är jag så jäkla positiv. Mig sänker ingen, det är jävlaranamma i kärringen.