Ute har ett lager snö och is har lagt sig över den lilla byn Liehittejä, släktgården med abborrsjön nedanför och, förstås, Aittan – den tidigare matförrådsbyggnaden som har fått ge namn åt boken ”Aitta – Ursprungsmat med rötterna i den samiska och tornedalska matkulturen”.
– Aittan var själva navet på gården förr. Så när jag kom på att det kunde bli bokens titel kändes det helt rätt, säger en leende Per Huuva, ”pappan” till den nya kokboken.
Eller kanske borde den kallas klokboken. För sidorna innehåller inte bara en hel radda nordliga recept på allt ifrån älgkorv och köttsoppa till mor Lempis filbullar, tornedalsk sima-dryck och falsk hjortronsylt utan även en unik blandning av gamla samiska och tornedalska grundkunskaper som har förts vidare från generation till generation men inte alltid skrivits ned, och därför löper en akut risk att glömmas bort.
– Det står till exempel hur man slaktar och styckar en ren, hur man bygger sitt eget rökeri och saltar och röker sitt kött och sin fisk. Men också om sådant som hur man gör sitt eget fil och om olika seder och bruk, berättar Per Huuva.
Kunskaperna har han samlat på sig under sitt 66-åriga liv som vildmarksbonde, virkesköpare, köttförädlare och fiskare. Men framför allt under uppväxten på den naturnära gården som han idag lever på med sambon Yvonne Nyström.
– Jag hade turen att växa upp i ett tregenerationsboende. På pappas sida bestod släkten av renskötare som hade flyttat hit från Kiruna. Mamma var en bondflicka från Tornedalen. Hon vävde in det tornedalska köket och trädgårdsodlandet i den samiska kulturen, säger Per Huuva och tillägger att han själv har valt ut det bästa därifrån till boken.
Vilken kunskap värderar du högst?
– Respekten för naturen och djuren. Tar man vara på allt på ett djur behöver inte ta lika många till mat, säger Per Huuva.
Idén till boken fick han för många år sedan. Hans syster Greta som även hon hade ett stort matintresse, fick honom sedan att lova att den verkligen skulle bli av.
– Antagligen var hon sjuk redan då, och tyvärr gick hon senare bort. Så hon fick inte se det färdiga resultatet. Men jag hann börja skriva, säger Per Huuva som beskriver skrivprocessen som en resa bland barndomens sköna lukter och minnen.
Boken är dock inte det enda som matpassionen har lett till. Förutom att Per Huuva även åtar sig cateringuppdrag och har varit gästlärare på yrkeshögskolans mathantverkskurs i Jokkmokk var det just den som fick honom och sambon att hitta kärleken till varandra för åtta år sedan.
– Vi träffades av en slump på ett café i Boden. Det visade sig att Yvonne grunnade på vilken mat hon skulle servera på sin mammas födelsedagskalas. Det slutade med att jag lagade till en tornedalsk buffé. Idag driver Yvonne ett eget hembageri med glutenfritt här på gården, säger Per Huuva leende – och tillägger att sambon även har fått honom att smaka på fårtestiklar och grodlår.
– Eftersom hon äter allt jag lagar är det ju självklart att jag också smaka. Men jag föredrar nog ändå tornedalsk mat, säger Per Huuva som nu hoppas kunna inspirera fler.
Vad tror du din syster hade sagt om boken?
– Jag vet att hon ser den och tycker att den är bra, var hon än är.