Att Överkalix ser ut att gå mot ett mångmiljonminus i år, trots inflyttning och ökade skatteintäkter, beror enligt kommundirektör Jan Johansson på dyra bemanningsundersköterskor och stora tekniska investeringar.
I somras berättade NSD att Överkalix efter 60 års befolkningstapp kan glädjas åt en försiktig ökning av invånarantalet. Det påverkar på sikt skatteinkomster och generella bidrag, som skatteutjämningsmedlen mellan kommunerna.
Redan i år väntas dock en ökning med drygt 3 miljoner kronor mer än vad som tidigare beräknats. Ändå ser kommunen ut att gå mot ett minus på hela 16,8 miljoner kronor i år, enligt delårsrapporten – och nyligen beslutade fullmäktige att låna 25 miljoner kronor för att klara av att betala löner och andra driftskostnader.
– Men det är en sanning med modifikation. Egentligen handlar det om att vi gjort stora tekniska investeringar på kort tid, säger kommundirektör Jan Johansson.
Här ingår nya VA-ledningar mellan byarna Hedensbyn och Gyljen. Dessutom har VA-ledningar i centralorten flyttats inför det omdiskuterade bygget av ett nytt äldreboende. En åtgärd som enligt kommunens tekniske chef ska kosta 1,5-2 miljoner kronor – men som överhuvudtaget inte finns med i tekniska förvaltningens investeringsbudget för 2024.
Utöver det ska rivningen av en del av nuvarande äldreboendet Brännagården ha påbörjats. Den beräknas vara klar i mars nästa år och kosta mellan 2 och 2,2 miljoner kronor.
Flytten av VA-ledningar som nyligen genomförts inför det omdiskuterade bygget av ett nytt äldreboende beräknas kosta 1,5-2 miljoner kronor.
Betyder det här ett ännu större minus för kommunen?
– Inte VA-flytten. De pengarna ska tas genom en omfördelning av tekniskas medel. Rivningen ska betalas med driftmedel, säger Jan Johansson.
Annat som väntas öka på mångmiljonunderskottet är högre el- och fjärrvärmepriser, nekade projektmedel för en av Framtidsenhetens två anställda samhällsplanerare. Men framför allt: att dyra undersköterskor från bemanningsföretag behövt anlitas under sommaren – vilket står för huvuddelen av socialförvaltningens beräknade minus på 10 miljoner och även anges som huvudorsak till kommunens underskott.
– Men positivt är att vi nästan kommit ifrån beroendet av bemanningssjuksköterskor, säger Jan Johansson och hänvisar till marknadsföringen av kommunen.
Från oppositionen uttrycks en stark oro.
"Skrämmande hur vi på sikt ska ha råd med allt annat som behövs", säger Kristina Olofsson (V).
"Förslaget på budgeten för nästa år fick vi inte se förrän vid ett extrainsatt KS-möte samma morgon som beslut skulle tas i fullmäktige", säger Sarah Karlsson (C).
"Har man inte en helhetsbild kan andra saker bli lidande, säger Stefan Granlund", (C) och efterlyser bättre information från styret i Överkalix.
– Skrämmande hur vi på sikt ska ha råd med allt annat som behövs, säger Kristina Olofsson (V).
Enligt henne, Sarah Karlsson (C) och Stefan Granlund (C) efterlystes kostnaderna för markförberedelserna inför nya äldreboendet redan i våras – utan svar.
– Förslaget på budgeten för nästa år fick vi inte se förrän vid ett extrainsatt KS-möte samma morgon som beslut skulle tas i fullmäktige, säger Sarah Karlsson.
– Har man inte en helhetsbild kan andra saker bli lidande, säger Stefan Granlund.
”Hanterligt”, kallar kommunalrådet Niclas Hökfors (S) Överkalix ekonomiska läge. Enligt honom ska investeringarna leda till lägre kostnader framöver, exempelvis genom minskat behov av personal vid det nya, bättre utformade äldreboendet.
– Och hade vi inte anställt samhällsplanerare hade ännu dyrare konsulter fått tas in för översikt- och detaljplanearbetet.
Om oppositionens kritik säger Hökfors att ”vi försöker vara så transparenta som möjligt”.
Niclas Hökfors (S) ser inget fara med att en liten kommun som Överkalix tar mångmiljonlån.
Hur allvarligt är mångmiljonlån för en liten kommun?
– Inte allvarligt alls, eftersom vi idag har extremt låg belåning. Drar vi bort stiftelsen Överkalixbostäder och värmeverket är den 25 miljoner: under 8000 kronor per invånare. Kiruna har 3 miljarder i skulder, eller omkring 134 000 per invånare.
Kommer befolkningen att märka av lånen och läget?
– Inte mycket. Däremot hade de märkt om vi inte rustat upp VA-nätet, säger Hökfors.