Studenter prisar Överkalix

Från Tokyo, Turin och Berlin kommer studenterna Mai Fajita, Chiara Zotti och Lisa Didrigkeit. Skillnaderna mellan miljonstädernas puls och lugnet i Överkalix är stor, men tjejerna trivs mer än väl.- Jag vill inte tillbaka till Japan, säger Mai Fajita.

ÖVERKALIX2009-05-16 06:00
I onsdags var det födelsedagskalas på Bränvalls kafé i Överkalix. Runt kafébordet satt utbytesstudenterna Chiara Zotti från Italien och Lisa Didrigkeit från Tyskland. På plats fanns också värdmamman Ann-Britt Henriksson och naturligtvis födelsedagsbarnet, Mai Fajita som fyllde 18 år.
Medan det kalasades på tårtan berättade de unga damerna om skillnaderna mellan livet hemma och livet här. Och om hur det var när de förstod att det lilla samhället skulle bli deras hem i tio månader.
- Oj! Jag minns när min värdfamilj som hämtat mig från flyget sa "nu ska vi åka genom centrum". Det tog 20 sekunder, sedan var det över. Då tänkte jag att det här blir svårt, berättar Lisa Didrigkeit.
Fem månader extra
- När min kompis sa att jag skulle bo längst upp i norra Sverige trodde jag att hon skojade, berättar Chiara Zotti som nu bor i Sanningslandet utanför Lansjärv. Hennes svenska hem är ett hus utan grannar, i skogen.
- När vi åkte dit och jag såg att vi passerade polcirkeln började jag nästan gråta. Det var hemskt. Men nu kan jag inte ha det bättre.
Chiara Zotti skulle ha åkt hem
i januari men har valt att stanna fem månader till. Nästa sommar planerar hon att komma tillbaka till Överkalix och jobba.
Kö av intresserade
Mai Fajita vill också stanna, för alltid. Tillsammans med hennes värdmamma, Ann-Britt Henriksson, fantiserar de om att Mai ska hämta sin mamma i Tokyo och flytta för gott. Hon vill inte tillbaka till Japan, utan köra skoter och fiska.
- När jag frågade vad Mai önskade sig i 18-års present sa hon att få stanna i Sverige, berättar Ann-Britt Henriksson.
Alla tjejerna bor hos värdfamiljer. De kallar sina nya familjemedlemmar för mamma, pappa, bror och syster. De trivs och lovordar sina svenska familjer.
- Vi vill inte ha en massa aktiviteter eller särskilda utflykter. Vi vill bara vara. Leva ett vanligt liv. Men naturligtvis har vi fått se många speciella saker som till exempel ishotellet, säger Lisa Didrigkeit.
Det bubblar om alla tre och de slänger sig med svenskan som om de läst språket länge. Men för bara tio månader sedan de bara säga ord som tack, varsågod och hej.
Tio utbytesstudenter från olika platser i världen står på kö och vill komma till Överkalix. Men Ann-Britt Henriksson berättar att det saknas värdfamiljer.
- Vi efterlyser och raggar familjer nu.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om