Två världskrig, bilarnas och flygets frammarsch, nya maträtter från fjärran länder och kvinnornas intåg i samhället. Det är ingen överdrift att säga att Jenny Pettersson har hunnit genomleva ett och annat sedan hon föddes som ett av nio syskon i den lilla, natursköna byn Vännäsberget i Överkalix den 25 augusti 1916. Faktum är att jubilaren själv är rätt paff över att åren har blivit så många.
– Det hade jag inte kunna tänka mig, säger Jenny Pettersson leende efter att ha tagit emot i allrummet på Brännagårdens äldreboende.
Orsaken tror hon sig däremot ha kläm på:
– Det är nog att jag har varit igång under hela livet, och att jag har varit frisk.
Jenny Pettersson berättar om hur hon som 14-årig tös började jobba i Samuelssons livsmedelsbutik i hembyn, och att hon var kvar där när beredskapstiden drog igång. Plötsligt belägrades trakten av svenska militärer:
– Jag minns att de var igång på konstiga tider. De var inte vana vid att det var ljust på nätterna och kunde inte sova.
För henne själv var inte midnattssolen det enda som lyste upp tillvaron. I grannhuset fanns nämligen unge herr Elov Pettersson som hon så småningom gifte sig med och fick fyra barn med. Med glimten i ögat konstaterar 100-åriga Jenny att den geografiska närheten hade sina fördelar för kurtisen:
– Det kostade inga resor …
Från 1953 och fram till 1980 jobbade hon som föreståndare för poststationen i makarnas hus. Nere i källaren fanns dessutom byns första egnahemstvättstuga dit byborna kom för att tvätta. Samtidigt skulle hushåll och barn skötas. Men Jenny Pettersson klagar inte:
– Egentligen tycker jag nog att det var den bästa tiden, även om det är jobbigt med småbarn.
Överlag gläds hon de många sköna stunderna i bärskogen - och utökningen av familjen med fyra barnbarn och två barnbarnsbarn. Samtidigt har vägen kantats av sorger. Som när maken hastigt gick bort, bara 59 år gammal, 1978. Två söner har också avlidit i vuxen ålder. I Vännäsberget bodde Jenny Pettersson kvar tills hon var 90 år. Idag bor hon i en lägenhet på Brännagården där hon trivs bra.
Vilka är guldstunderna?
– När man får besök av familjen och nära och kära.
100-åriga Jenny är dessutom ett stort fan av Luleå Hockey:
– Jag följer matcherna på teve.
Finns det någonting du ångrar att du inte har gjort?
– Att jag inte tog körkort. Det blev aldrig av.
Hur firar du 100-årsdagen?
– Med att umgås med bekanta och familjen.