Elever ropar och åker madrass nerför backen på Åkerskolan samtidigt som några småbarn i rosa västar trampar runt på gården på Ängens förskola.
Det är tätt mellan husen i Bränna skolområde.
Här samsas förskola, grundskola, gymnasiet, vuxenutbildning och SFI tillsammans med simhall, bibliotek och sporthallar.
En av byggnaderna, gamla gymnasiet, är i gult tegel. Här var det tänkt att kommunen skulle bygga ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Så blir det inte längre.
Gymnasieläraren Gunnar Östlund kommer förbi. Han gillar inte det som hänt.
– Vi pratar om att de som kommer hit inte ska segregeras, de ska integreras. Då ska de vara här, där alla andra är, säger han.
LÄRARE. Gunnar Östlund tycker att det är viktigt att eleverna med utländsk bakgrund blir kvar på skolområdet.
Historien om HVB-hemmet startade på ett sammanträde 14 december. I paragraf 141 slog en enig kommunstyrelse fast att man skulle bygga om gymnasieskolan till hem för ensamkommande till ett pris av tre miljoner kronor, finansierat med statliga medel.
I Överkalix finns tre HVB-hem med totalt 44 ensamkommande barn. Ett av dem, Vargen, ligger i några av campingens stugor, och det ansåg politikerna inte var bra på sikt. Campingplatserna behövdes till säsongen. Dessutom bor barnen trångt, fyra i varje rum.
Saken var klar, klubban föll – gymnasiet skulle bli nytt boende, med plats för fler ensamkommande, dessutom.
Det var i december. Nu är man självkritisk.
– Vi hade kunnat föra en dialog. Det hade inte kostat något. Men det är svårt att bedöma vad som ska bli en stor fråga, säger kommunalrådet Mikael Larsson (V).
GYMNASIET. Här, till höger, skulle HVB-hemmet ha byggts. Men ingångarna skulle inte som nu ha legat mot skolområdet, utan på andra sidan byggnaden.
Julhelgerna gick, januari kom, och under tiden började synpunkterna komma in: Föräldrar tyckte det var olämpligt med ett hem på skolområdet. I slutet av januari dödades en 22-årig kvinna på ett HVB-hem i Mölndal, och det ökade oron, enligt Larsson.
Den styrande alliansen Överkalix framtid gick ut med att man skulle ha ett informationsmöte om hemmet 4 februari. Men redan kvällen innan hade man ändrat sig. Gymnasieskolan skulle inte byggas om, barnen skulle bli kvar på campingen.
– Vi känner av de vibbar som finns, sa Mikael Larsson till deltagarna på informationsmötet.
Men att stoppa HVB-hemmet från att komma in på skolområdet är inte det enda politiska beslut som förändrar läget för asylsökande i Överkalix. På mötet uttalade sig Peter Larsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, om att de cirka 70 eleverna i Svenska för invandrare, SFI, och Svenska introduktion, SI, skulle flyttas från området till andra lokaler i kommunens företagsby.
– Många har en tråkig bakgrund och är traumatiserade. Vi tycker att det är lämpligt att de finns i företagsbyn, sa han.
VÄNDNINGEN. Här är mötet då Mikael Larsson (V) och Peter Larsson (M) förklarar att HVB-hemmet inte längre ska byggas i gamla gymnasiet.
Två veckor efter Peter Larssons uttalande låser Sirpa Kosak, SFI-lärare, upp dörren till ett klassrum och släpper in sina fem elever.
Hon och hennes kollegor är inte glada över det Larsson sa.
– Det var illa. Vi har varit här i åtta år och aldrig haft några problem. Historien talar för framtiden, säger hon.
Eleverna sätter sig tillrätta i bänkarna. De tycker om att vara på skolområdet, och är inte positiva till en flytt till företagsbyn, där lokalerna är mindre.
– Det här är ett område specialiserat för utbildning. Det är barn, flyktingar och andra. Här kan folk läsa svenska. Atmosfären hjälper, säger Maryna Olofsson.
De andra håller med.
– Det är bra om vi är här i skolområdet. Man går till skolan, inte bara till en lokal, säger Ebrima Suwareh.
SFI-KLASS. Eleverna trivs på skolområdet. Lula Gebru, Ebrima Suwareh, Helen Tewelde i bakre raden. Dainora Averkinaite och Maryna Olofsson i den främre.
Protester mot HVB-hem är inte unika för Överkalix. Det sker just nu i Kalix, med Grytnäs herrgård, men även på andra orter i Sverige, som Haninge, där ett stormigt möte fick rubriker i flera riksmedier.
Skälen till protesterna varierar. En del bottnar i främlingsfientlighet, andra i den så kallade NIMBY-effekten, alltså ”Not in my backyard”, enkelt översatt ”inte på min bakgård”.
Den kan uppstå runt allt från vindkraftparker till missbruksboenden.
NIMBY innebär att de som protesterar inte invänder mot verksamheten i sig – men de vill inte ha den hos sig. I Överkalix har kritiker ansett att det är fel att bygga i ett skolområde.
– Många har menat att det spelar ingen roll varifrån de som bor där kommer. Det ska inte finnas ett HVB-hem inom skolområdet, säger Mikael Larsson.
Samtidigt är det så att de ensamkommande barn det handlar om redan finns på skolområdet. Hela dagarna. De går i skolan, som alla andra barn i Överkalix.
Det där tar Mikael Larsson själv upp när han sitter på kontoret. En teckning hänger på väggen. ”Mod att finna nya vägar” står det på den.
– Jag har tänkt att vad är man rädd för? Den tiden era barn är på skolan så är de ensamkommande barnen också på skolan, säger Larsson.
Du förstår inte oron, men vill ändra beslutet – varför?
– Man ska kunna lyssna. Man ska inte stå fast i ett beslut om man får en oro.
KOMMUNALRÅD. Mikael Larsson (V) är kommunalråd tillsammans med Sarah Karlsson (C). De gör sin första mandatperiod efter ett långt socialdemokratiskt styre i Överkalix.
Överkalix framtid består av Vänsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Alliansen, som i valet 2014 bröt ett nära 80-årigt socialdemokratiskt styre, har utlovat lyhördhet och dialog.
– Det förra styret hade två frågor som vi vann valet på. Båda handlade om att man inte lyssnade på människor, säger Mikael Larsson.
Det handlade dels om nedläggningen av två demensavdelningar, Tallstigen och Svalan, dels om en ombyggnation av torget, som många var kritiska mot, men som ändå blev av.
– Man ska inte stå med en tjurs envishet och dunka huvudet i väggen om opinionen säger någonting annat, säger Mikael Larsson.
Det är i ljuset av detta han vill ställa frågan om HVB-hemmet och helomvändningen. Han anser inte att politikerna väjer för främlingsrädsla.
– Det tycker jag inte. Vi väjer för en oro som föräldrar känner.
KRITISK. Sirpa Kosak, SFI-lärare i Överkalix, tycker att uttalandet från BUN:s ordförande var "illa". SFI har funnits på området i åtta år, utan problem, påpekar hon.
Trots det kände sig Överkalix framtid manade att lägga ut ett klargörande på alliansens Facebooksida någon dag efter informationsmötet.
”Vi vill att alla ska förstå att Överkalix Framtid har en liberal och öppen syn på invandring, och att vi välkomnar alla som söker asyl, kommer som kvotflyktingar eller ensamkommande flyktingbarn” skrev politikerna.
NSD har tidigare rapporterat att stämningen på informationsmötet var pressad. Ingen politiker tog heller debatten när det kom främlingsfientliga utspel.
– Jag tyckte inte det var så bland föräldrarna, men det fanns någon människa där som hade rent rasistiska påståenden. Jag bedömde att det hade blivit en väldigt stor diskussion om fel saker. Vi ska inte ha en sådan diskussion på offentliga möten, säger Mikael Larsson.
I OPPOSITION. Bengt-Erik Rolfs gillar inte helomvändningen. Nu när Överkalix framtid vill ha HVB-hem på campingen påverkas besöksnäringen, anser han.
Bengt-Erik Rolfs (S) är oppositionsledare i Överkalix. Han tycker inte att det var rätt att riva upp beslutet, som var förankrat hos alla partier.
– Eftersom man gjort på det här sättet verkar det finnas någon form av främlingsrädsla. De här pojkarna finns redan i skolan. Om de redan gör det, varför ska man då vara rädd för dem efter skoltidens slut?
Han fortsätter:
– Man kan inte ena stunden ta ett beslut, sedan hålla upp fingret för att se hur vinden blåser, och så ändra sig. Då kommer man aldrig till skott.