Nostalgitripp till gamla Bränna

Ingrid Jacobson från Kalix har skänkt en värdefull tavla till Överkalix församling. Det blev en minnesvärd dag då hon överlämnade konstverket.- Det har hänt väldigt mycket med gamla Bränna, konstaterar 82-åringen som växte upp i Överkalix på 1930-talet.

Tänk vad mysigt det fortfarande är i Bränna. Ingrid Jacobson berättar minnen för Ulla Sundqvist; i bakgrunden gamla Konsum och till höger Gustaf Pederséns mysiga hus.FOTO: BOSSE JOHANSSON

Tänk vad mysigt det fortfarande är i Bränna. Ingrid Jacobson berättar minnen för Ulla Sundqvist; i bakgrunden gamla Konsum och till höger Gustaf Pederséns mysiga hus.FOTO: BOSSE JOHANSSON

Foto: bosse johansson

ÖVERKALIX2008-05-21 06:00
NSD följde med Ingrid Jacobson på hennes nostalgiresa till Överkalix i förra veckan.
Efter sopplunch, flottarprat och allsång var det dags att överlämna konstverket.
- Min pappa köpte tavlan och gav den till mig. Han hade säkert betalat en del men ville att jag skulle ha den, berättar Ingrid Jacobson.
Konstnären Fridtiof Erichsson från Luleå målade tavlan 1943. Han var morfar till konstnären Anna Toresdotter och känd för skickliga restaureringar av kyrkokonst.
Dramatisk kyrkobrand
I Överkalix smyckade Fridtiof Erichsson den nybyggda kyrkans predikstol med bilder av bland andra Såningsmannen, Martin Luther och Lars-Levi Laestadius.
Ingrid Jacobson var ögonvittne till kyrkobranden en natt i februari 1939 då gamla träkyrkan brann ned till grunden.
- Det var en ohygglig känsla att se lågorna. Handlaren Johan Nilsson skulle larma. Han sprang omkring på gatan och försökte blåsa i ett brandhorn, men det kom inget ljud ur hornet.
Gnistregn då tornet rasade
Johan Nilsson hade dock lyckats larma genom telefonväxeln så det ringde i hela samhället.
Men halva kyrkan var övertänd och först efter en timme fick brandmännen motorsprutan att fungera.
- Helt plötsligt rasade tornet ned under ett gnistregn. Det brakade och lät, ett mycket otäckt ljud. Det var obeskrivligt och jag har fortfarande ljudet kvar i huvudet, berättar Ingrid Jacobson med inlevelse.
Gåva från familjen
Hennes pappa Gustav Groth var ordförande i kyrkorådet och starkt engagerad i bygget av nya stenkyrkan. Tavlan är en gåva från familjen Groth där Ingrid Jacobson är den äldsta som lever.
Kyrkoherde emeritus Ingrid Nilsson tar emot den värdefulla gåvan för församlingens räkning:
- Vi är djupt tacksamma, tar emot tavlan med stor vördnad och tacksamhet. Det du berättat berör oss mycket.
Förutom applåder och en varm kram får Ingrid Jacobson en liten, lysande ängel som bevis på församlingens uppskattning.
- Det här blir en väldigt fin dag, det känner jag.
Romantiken flammade
Dessbättre är dagen inte slut för Ingrid har även önskat sig en liten biltur i Bränna.
Gamla folktandvården, där maken Olof Jacobson jobbade är dock borta sedan länge men minnena lever:
- Vi gifte oss 1949 i nya kyrkan. En av Olles jobbarkompisar gifte sig också med en Överkalixtjej. Därför sas det att på folktandvården i Överkalix, där flammar romantiken.
Mysiga tanter
På torget kliver Ingrid ur bilen och tar en promenad med Ulla Sundqvist, eldsjäl i Överkalix konstförening.
Främsta målet är gamla Konsum där Gustav Groth var konsumföreståndare.
- Vi flyttade till Överkalix 1930 då jag var fyra år, berättar Ingrid. Jag var född på Garnis i Boden så det var värre fint.
Familjen Groth bodde på Konsums övervåning och på julafton kom tomten Evert Johansson (som senare blev svärfar till
NSD:s reporter). Då Ingrid Jacobson ivrigt berättar om 30- och 40-talets Bränna ser jag likheterna med Elsa Beskows mysiga tanter Brun, Grön och Gredelin.
Nymodigheter
Granne med Konsum finns ett rosafärgat hus. Här bodde överläraren Gustaf Pedersén som även var framgångsrik kommunpolitiker.
- Gustaf murade huset och hade trädgård. Han kom med nymodigheter till Överkalix.
Bland mycket annat såg Pedersén till att Överkalix fick realskola.
- Hovsångerskan Böös var rektor på realskolan. Hon sjöng ofta i aulan som var kyrksal efter branden.
Under kriget fick Överkalixborna klara sig utan biograf eftersom militären "ockuperade" alla stora lokaler.
Konsert i parken
Militären kom även med nytt blod och trevliga arrangemang.
- På fredagarna hade dom ofta konsert i prästgårdsparken. Det var fint, minns Ingrid.
Kommunbastun vid mejeriet var väldigt populär och bastutanten tvagade gärna männen på ryggen, med rotborste och allt.
Ingrid Jacobsons bästa kompis hette också Ingrid, med Nilsson i efternamn.
- Hennes broder Kurt kallade mig alltid kopera-Ingrid. Det har hållit i sig i alla tider.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om