Han Àr den som stÄr bakom undersökningen.
â MĂ„let Ă€r att fĂ„ en bild av hur situationen för ĂverkalixmĂ„let Ă€r idag. Vi vet sĂ„ otroligt lite om hur det och andra sprĂ„kliga varieteter i Sverige anvĂ€nds, sĂ€ger han.
I ett första steg har alla som kommer frĂ„n Ăverkalix eller bor pĂ„ orten inbjudits att svara pĂ„ en enkĂ€t pĂ„ nĂ€tet.
â FrĂ„gorna handlar dels om i vilken utstrĂ€ckning de talar ĂverkalixmĂ„l, men ocksĂ„ om hur ofta de hör det och deras personliga kĂ€nslor för det, sĂ€ger Adam Horn af Ă minne som Ă€r lika intresserad av svar frĂ„n de som inte pratar ĂverkalixmĂ„l som av de som pratar det.
Vad Ă€r dĂ„ orsaken till att han som sjĂ€lv kommer frĂ„n Ăstergötland har intresserat sig för just ĂverkalixmĂ„let?
â Min svĂ€rslĂ€kt Ă€r frĂ„n Norrbotten, sĂ„ nĂ€r jag och min fru skulle fĂ„ barn och flyttade upp blev jag nyfiken pĂ„ de sprĂ„k och dialekter som finns hĂ€r. RyktesvĂ€gen kĂ€nde jag till ĂverkalixmĂ„let, började lĂ€sa in mig och blev stormförtjust.
Den extra kittlingen förklarar sprĂ„kforskaren med ĂverkalixmĂ„lets stora olikheter med standardsvenskan. Men ocksĂ„ med att det faktiskt finns forskning kring ĂverkalixmĂ„let. Dels frĂ„n början av 1900-talet, dels frĂ„n 1980-talet:
â Det gör att det finns en grund av kunskaper att jĂ€mföra med.
I förlÀngningen vill Adam Horn af à minne att studien ska ge bredare kunskaper:
â Jag hoppas att den ska bli banbrytande och inte bara hjĂ€lpa till att förstĂ„ ĂverkalixmĂ„let utan Ă€ven andra varieteter.