Mystiska beläggningar fick länsstyrelsen att rycka ut

Återkommande beläggningar på Ängesåns yta har skapat oro. Under veckan ryckte därför en av vattenhandläggarna på länsstyrelsen ut för att ta prover. ”Analysen brukar ta ett par veckor”, säger Fredrik Nordblad vid Miljöanalysenheten.

Vita fläckar på Ängesåns yta i byn med samma namn som vattendraget oroar fiskare och andra. Fredrik Nordblad vid Länsstyrelsens Miljöanalysenhet tog därför prover på vattnet. Båtskjuts fick han av bybon Clas Jacobsson.

Vita fläckar på Ängesåns yta i byn med samma namn som vattendraget oroar fiskare och andra. Fredrik Nordblad vid Länsstyrelsens Miljöanalysenhet tog därför prover på vattnet. Båtskjuts fick han av bybon Clas Jacobsson.

Foto:

ÖVERKALIX2019-08-18 18:00

Redan uppifrån spannbron syns ett några meter stort sjok av ljusa fläckar på Ängesåns yta i byn med samma namn som vattendraget, omkring sju mil norr om centrala Överkalix. Det är fläckar som har dykt upp flera gånger under sommaren – och som har fått fiskare och boende vid älven att haja till.

– Bra att folk reagerar. Då kan vi ha koll på om något förändras, säger Fredrik Nordblad.

Under bilresan hit har han berättat att det inte heller är allt för sällan som människor hör av sig. Ifjol larmades Länsstyrelsen om vita stenar i Lina Älv av oroliga Dokkasbor utanför Gällivare.

– Det var döda alger. De som ringde in trodde först att algtillväxten berodde på gruvans utsläpp av kväve. Men enligt en algforskare lever just de här algerna av fosfor, ett helt annat gödningsämne. Så orsaken vet vi fortfarande inte. Saker i naturen är ofta komplexa och kan ta lång tid att förstå, säger Fredrik Nordblad

Den här gången erbjuder sig en hjälpsam bybo att ro ut honom på Ängesån. När älvgäddan glider närmare beläggningen visar den sig bestå av ljusa skumklickar med bruna inslag – vilket får Fredrik Nordblad att delvis andas ut.

– Skum bildas när organiskt material bryter vattnets ytfilm och luft blandas in, och bruna och vita beläggningar består oftast av naturliga material, säger han – vilket verkar besannas av en mängd små torvpartiklar i vattnet.

För säkerhets skull tas ändå en rad prover på vattnets ledningsförmåga, näringsinnehåll och metallhalter:

– Det känns inte som om det rör sig om något onaturligt material, men vi får väl se. Däremot går det inte att utesluta att orsaken är någon form av mänsklig aktivitet, säger Fredrik Nordblad och tänker på skogs- och myrdikning eller torvbrytning.

Han tillägger att även det som ser miljövidrigt ut kan vara naturligt. Frön kan skapa hinnor på ytan, och en regnbågsfärgad, bensinlik film kan bestå av organiskt material i en nedbrytningsprocess. Ytbeläggning som ser ut som om olja och spricker upp i flak vid beröring kan vara järnhaltiga ämnen som lakats ut från marken, ofta vid lågt vatten då grundvatten trycks ut.

Hur kan man då skilja på om något är giftigt eller inte?

– Miljögifter brukar uppmärksammas på lukt- och synintryck. Men tyvärr är det som inte syns oftast det farligaste. Som flamskyddsmedel och kvicksilver. Det finns överallt, säger Fredrik Nordblad.

Du har lite av ett detektivarbete?

Fredrik Nordblad ler:

– Naturen är klurig. Men oftast är det ju skrivbordsjobb som gäller.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om