På tisdagskvällen berättar Lennart Jirdén, 71 år, om sin tid på Cern (Organisation européenne pour la recherche nucléaire/ European Organization for Nuclear Research) och om det arbetet som man bedriver på en av världens största laboratorier där man forskar på universums minsta beståndsdelar.
Från realskola i Överkalix till Chalmers i Göteborg och vidare till Cern. I barndomen fanns ingen särskild fascination för fysik eller rymden, utan den väg som Lennart Jirdén tog var helt enkelt – naturlig.
– Jag var duktig i skolan, duktig i matematik, då var det den här vägen man tog. Sedan hade jag en morbror som var civilingenjör och man kan säga att han banade väg på sätt och vis.
På Chalmers studerade Lennart Jirdén fysik och elektronik och när han sökte och fick jobb på Cern var det just inom elektroniken som han började. Han var med och byggde en av de första partikelacceleratorerna 1973, då bidrog han med utvecklingen av elektronik och mjukvara. När utvecklingen av ett av Cerns flaggskepp LHC (Large Hadron Collider, enkelt beskrivet: en tunnel för att krocka partiklar med varandra för att se vad som händer) tog fart på riktigt sökte sig Lennart Jirdén till en av avdelningarna där man utför experiment, vilket kan ses som kärnan av forskningsverksamheten. Där blev han kvar fram till "pensionen" 2012, nu arbetar han som hedersmedlem på Cern och anordnar dels besök för fysiklärare som vill vidareutbilda sig, dels arbetar han fortfarande med vissa experiment.
– Just nu arbetar vi med experiment som kan avgöra vad som ska skrivas i fysikböckerna i framtiden. Vi arbetar med att utforska universums ursprung, materia mot anti-materia, varför existerar vi människor överhuvudtaget? Hur kommer det sig att vi överlevt? Det är väldigt spännande och man kanske kan förstå varför man inte vill sluta? säger Lennart Jirdén.
Åldern är heller inget hinder, och Lennart Jirdén vill arbeta så länge han kan. Dessutom är han långt i från äldst.
– Vi har en nobelpristagare som är 91 år, som kommer in på jobbet varje dag.
Ibland har det varit svårt att förhålla sig till en del tidningsrubriker, som den att Cern skulle kunna skapa ett svart hål och orsaka jordens undergång.
– Ibland händer det att en del personer som inte är riktiga fysiker får uttala sig och tidningar skriver gärna om sensationer. Ibland får vi ta på oss ansvaret, då det till exempel blev rubriker av att vi skulle skicka partiklar i överljusfart. Samtidigt är vi väldigt öppna med vår forskning och försöker att publicera så snabbt det går efter de regler som finns i forskningssamhället.
Installationerna som ligger i Genève på gränsen mellan Frankrike och Schweiz rymmer cirka 3300 anställda, ett antal studenter och doktorander samt cirka 12 000 användare från hela världen som tar chansen att använda de verktyg som Cern tagit fram.
– Vi har väldigt fina installationer och förbättrar dem hela tiden, säger Lennart Jirdén och beskriver hur det kan vara:
– Jaha, nu har vi dubblat energin på våra acceleratorer, vad kommer vi nu att upptäcka? Teorier finns, men de är bara teorier. Verkligheten kan vara en helt annan. Hela tiden öppnar man ett nytt blad i en ny bok och man vet inte vad man hittar där. Det är verkligen spännande.
Han har levt som fysiker i en livstid, vid sidan av trivs han med längdskidåkning och har också startat en orienteringsklubb på Cern (För övrigt kan nämnas att Svenska Orienteringslandslaget tränat på Cern). Lennart Jirdén har inte heller glömt sin hembygd utan har återvänt till föräldrahemmet i Lansjärv sommartid.
– Det har varit en lugn och skön plats att återvända till. Där finns också en ordentlig bastu. (skratt)