Det är en helt vanlig onsdag. Inne i en av byggnaderna på kommunala skolans område i Överkalix har ett gäng åttondeklassare språkval. Håller i lektionen gör språkfantasten, språkvetaren och läraren Arnulf Åsmansson:
– Jag kan över tjugo olika språk. Även om jag inte fått möjligheten att öva alla muntligt skulle jag nog klara mig muntligt med alla, berättar han under en rast.
Allt tog fart när han kommit som flykting från den syriska delen av Kurdistan till Sverige 2015 och bodde på ett flyktingboende i lilla Undenäs i Karlsborgs kommun i Västergötland.
– Jag ville lära mig svenska så snabbt som möjligt. Så jag läste svenska på egen hand. Då vaknade mitt stora intresse för språk.
Hjälpmedlen var block, penna, en äldre mobil där läroböcker och filmer med svenskt tal kunde laddas ned. Men även barnböcker från en second hand-butik, sedan han lärt sig de nya bokstäverna.
Just det ledde dock till tråkningar från en del andra boende.
– De frågade ”är du ett barn”. Men det struntade jag i. Jag brukade sitta fyra timmar per dag, helt avgränsad från resten av världen, säger Arnulf.
Resultatet blev att han snart upptäckte likheter mellan kurdiskans och svenskans ord och grammatik. Vilket fick lärandet att lossna – och att han efter bara fem månader talade svenska. Därefter rullade det på. Idag behärskar han bland annat fornnordiska (”jag ville veta mer om mitt nya hemlands historia) och esperanto (”det tog en vecka att lära”). Men också hebreiska, spanska, latin och portugisiska. Samt favoriterna samiska och finska.
– När jag förstod att det fanns ett ursprungsfolk i Sverige som liksom kurderna fått sitt land uppdelat ville jag kunna deras språk. Samiskan gjorde sedan att finskan blev lättare att lära, säger Arnulf.
Nyckeln till inlärningen tror han annars är just intresset. Men också att han förutom kurdiska hade med sig arabiska, lite turkiska, franska och engelska från sitt gamla hemland.
Hur håller du isär alla språk?
–De som är lika kan man blanda ihop, som samiska och finska. Men de andra: nej, om jag inte är trött. Då har det hänt att jag börjat prata kurdiska i stället för svenska, som jag annars tänker på och som känns som mitt modersmål.
Innan utbildningarna till lärare och språkvetare studerade Arnulf jämförande indoeuropeiska språk under en termin. Senare har han läst nordiska språk, svenska och tyska på universitet. Före det läste han in svenskt treårigt gymnasium på sex månader. I Kurdistan studerade han på läkarlinjen.
Roligast med språk?
–Grunden är att jag vill förstå hur språk fungerar. Jag vill förstå världen. Så jag läser litteratur på olika språk.
Till Överkalix kom Arnulf i juni ifjol, när han ”hittat kärleken”. Lärarjobbet omfattar svenska som andraspråk, samiska och arabiska. På fritiden läser han gärna samisk litteratur och studerar samisk språkhistoria.
Vad säger eleverna om dina språkkunskaper?
– De blir förvånade och vill ofta veta vad ord heter på olika språk.
Något som även visar sig nu.
– Va, kan du över tjugo språk? säger 14-årige Albin Apelqvist.
Faktum är att Arnulf inte utesluter att det kan bli fler:
– Jag gillar finsk-ugriska och indoeuropeiska språk mest. Så jag har exempelvis inte varit intresserad av kinesiska. Men visst kunde även det vara roligt.