När man kliver över tröskeln till parets hus i Boheden slås man av hur tomt det är. Inga möbler, varken bord eller stolar, syns till i det lilla köket som är det enda rummet på nedervåningen som inte är omgjort till en ateljé.
- Vi firade midsommar utomhus och bar ut möblerna dit, förklarar Marta Bencivenni, medan hon fyller espressobryggaren med kaffe. I sann italiensk anda, Martas pappa kommer från södra Italien, vill hon ha sitt kaffe starkt och svart.
- Jag skulle aldrig klara mig utan kaffe, säger hon.
Bosnisk pojkvän
Marta är uppvuxen i Stockholm. Som 17-åring började hon på en konstskola och sedan dess har hon utbildat sig konstant. Hon gick ut konsthögskolan våren 2004 och det var där hon träffade sin pojkvän Iris Causevic som härstammar från Bosnien.Iris blev tidigt intresserad av måleri eftersom hans pappa var konstnär. När Iris kom till Sverige gick han estetiskt gymnasium och förberedande konstskola innan han kom in på konsthögskolan.
Både Marta och Iris målar i huvudsak med olja. Det är ett bra material eftersom det inte torkar så snabbt och därmed kan man arbeta länge på samma tavla.
En slump
Fördomen om att konstnärer ska vara svåra och flummiga krossas i samma stund som man möter paret som letat sig till Överkalix.- Det är bara en slump att vi hamnade här. Vi letade efter ett hus att hyra och nu är vi jätteglada att det blev i Boheden. Det är otroligt vacker natur här och det var en påtaglig skillnad att komma hit för oss som har bott i en storstad. Vi var ute efter ett ställe där man kan få arbetsro och ha möjlighet att måla utomhus. Boheden är perfekt för det, säger Marta Bencivenni.
Att det var slumpen som förde dem till Norrbotten är nog bara en del av sanningen. Martas mamma kommer från Grelsbyn och den unga konstnären har spenderat många sommarlov i Överkalixtrakten. Hon hade åtminstone en aning om vad en flytt till Boheden skulle innebära, det hade inte pojkvännen Iris Causevic. Men att flytta var ett gemensamt beslut.
Testar
- Vi vill testa om det funkar att bo här. Det finns mindre störningsmoment i Boheden än i Stockholm, ibland räcker det med väldigt små saker för att man ska komma av sig i sitt målande. En annan fördel är att det finns mer ljus här uppe på vintern eftersom det är snö ute. Men då måste man sitta inne och måla, annars fryser man ihjäl, säger Iris och ler brett.I vintras höll de till i varsitt rum på husets nedervåning som byggts om till ateljéer. På golvet i dem ligger det svart plast som skydd mot färg och väggen mellan arbetsrummen har klätts med träskivor.
Där kan man hänga upp tavlor och måla eller se hur något konstverk skulle se ut på en helvit vägg.
I väggen kan man slå in hur många spikar som helst utan att skada huset som de bara hyr.
När det är sommar vill de utnyttja möjligheten att måla utomhus så mycket som möjligt.
- Om vi är ute och går och jag ser något vackert brukar jag ta med mig stativet dit dagen efter. Sommaren är kort här uppe, det gäller att passa på och utnyttja tiden, säger Marta.
Lätt att få kontakt
När man är konstnär tillkommer det mycket praktiskt arbete förutom själva målandet. Bland annat ska linnedukar spännas upp på träramar och målas med grundfärg. Ramarna ska tillverkas och till detta behövs förstås trä.- Träbitarna brukar vi beställa av en snickare som sågar dem i rätt längd. Det är en annan sak som är bra med Norrbotten, det är lätt att komma i kontakt med människor som hjälper en, säger Marta.
Att försörja sig som konstnär kan tidvis vara ganska tufft. Marta och Iris varvar mellan att sälja sina tavlor på utställningar och att söka olika stipendier som finns tillgängliga för konstnärer. Det är ofta en hård konkurrens i branschen, men situationen är något bättre i Norrbotten än i Stockholm.
- För oss är konsten ett jobb, det är den vi vill leva på. Jag gillar verkligen det jag gör, säger Marta.
- Man måste ha disciplin. Gå upp på morgonen och veta vilka tider man ska jobba mellan, säger Iris.
Konstens hus
Förutom utställningen i Överkalix, som börjar i dag och pågår tio dagar framåt, så ska paret ställa ut på Konstens hus i Luleå under hösten. Där kommer deras tavlor att visas upp tillsammans med verken av ytterligare ett 50-tal konstnärer från hela länet.- Det är roligt att visa vad man håller på med när man har flyttat till en ny ort, säger Iris och får medhåll av sambon Marta.