Avtalet som ska tecknas är egentligen en fortsättning av det tidigare avtalet från 2001. Skillnaden är att det nya avtalet löper i åtta år istället för femton år– och att kostnaden har indexreglerats till 520 000 kronor per år. Väl värda pengar tycker kommunalrådet Sarah Karlsson (C) som föredrog ärendet:
– Skulle kommunen stå för verksamhet, byggnationer, löner och andra löpande kostnader skulle vi aldrig komma ens i närheten av den här summan. Det skulle bli mycket dyrare, sa Sarah Karlsson efter mötet.
I juni återremitterades frågan av kommunfullmäktige för att mer fakta skulle tas fram kring nyttjandegraden av ridanläggningen. Nu redovisades siffror från ridcentrat på att det i snitt hålls fyra ridlektioner per dag under ridsäsong, och att varje grupp genomsnittligt består av fem elever. Det motsvarar 80 timmar per vecka. Sedan tillkommer åtta timmar i veckan med träningar och andra aktiviteter för medlemmar i Överkalix ridklubb, men även privatridning, pyssel med hästar och annat. Något som fullmäktigeledamöterna verkade nöjda med, eftersom förslaget om ett nytt avtal röstades igenom med stor majoritet. Reserverade sig gjorde dock Berith Drugge (S) som påpekade att hon hade önskat se fördelningen mellan ridande barn och vuxna, samt Eva Persson (V).
Under fullmäktigemötet behandlades också årets delårsrapport. Den pekar på ett positivt resultat på 12, 6 miljoner kronor för 2016, vilket är 9,8 miljoner kronor bättre än förväntat – trots att årets kostnader för Kommunstyrelsen och Socialnämnen ser ut att bli 1 miljon respektive 2,7 miljoner kronor dyrare än budgeterat.
– Pluset beror framför allt på tillskotten och bidragen för flyktingverksamheten, sa kommunens nya ekonomisamordnare Cia Landin men framhöll även att finansnettot – skillnaden mellan intäkter och kostnader– verkar bli 300 000 kronor bättre än budgeterat.
Detta beroende på de låga räntorna.
Att socialnämndens kostnader verkar hamna över budget beror på personalkostnader inom äldrevård och att extern personal har behövt tas in när socialsekreterare och socionomer saknats. Men även på grund av utgifter i och med inköpta IT-system. Verksamheter under Kommunstyrelsen som beräknas gå med högre underskott än beräknat är IT och kommunkontoret. Främst är det konsultkostnader och utgifter för datalicenser som är höga.
Det här fick Niclas Hökfors (S) att ta till orda:
– Ska vi klara ekonomin på sikt krävs att de olika nämnderna håller sig inom ramarna.