Tomtarna bor i Kypasjärvi - om nu någon hade undrat

Man kan säga att Ruona är en slags förort till Kypasjärvi som har cirka 35 invånare. I Ruona finns endast åtta bofasta – men där finns desto fler tomtar. 
Hemma hos Christina Hjelm går passionen för jul och tomtar i arv. Den här vintriga decemberdagen får hon också hjälp av dottern Emma Granlund och barnbarnen Svea och Selma som är fyra respektive två år gamla. 
– Vi är nog lika jultokiga allihop, säger Emma Granlund. 
Samtidigt har hennes två döttrar börjat att klä en minijulgran i vardagsrummet. Storasyster gör det med stort allvar medan lillasyster beundrar processen. När tvååringen behagar att plocka ner någon av pumlorna så uppstår konflikt. 
– Åh, näe. Inte göra sådär, vrålar Svea. 
– Men Svea. Du kan ju bara sätta upp den på nytt igen, säger mamma Emma till sin äldsta dotter som i besvikelsen och frustrationen börjat att gråta efter lillasysterns illgärning. 
Till sist sänker sig åter friden över vardagsrummet och Christina Hjelm häller upp kaffet. Kopparna har julmotiv från olika disneyfilmer och vaxduken med julmotiv för tankarna till 70-talet och 80-talet. 
- Den här vaxduken fick jag av min faster 1980 när vi flyttade in här. Hon hade köpt den i centrum i Överkalix, berättar Christina Hjelm. 
Den största julälskaren var ändå Christinas man Georg Hjelm. 
– Många av de här tomtarna har han köpt. Han älskade verkligen julen. Julen med allt som följer med, säger Christina Hjelm. 
Georg Hjelm gick bort för nio månader sedan efter att ha varit sjuk i cancer en längre tid. 
– Vi hade varit ett par sedan 1973. Det är klart att saknaden är stor. I synnerhet nu, säger hon. 
Sedan visar hon runt bland tomtarna. Överallt dyker små figurer upp och nyligen räknade de allesammans. 
- Det är 337 stycken, säger Christina. 
Och varenda en plockas fram. 
– Julgranen tas in två dagar innan julafton. Sedan har vi den till tjugondag Knut, berättar Christina. 
– Förutom satte vi också fram alla tomtarna ungefär två dagar före jul. Fram till dess var det bara adventssaker som stjärna i ett fönster och ljusstakar. Men det var pappa som till sist tyckte att även tomtarna skulle tas fram tidigare, förklarar Emma Granlund. 
Och tanken på maken och pappan Georg Hjelm finns med hela tiden. 
– Det här var den tid som han värdesatte allra mest. Så det här är i mångt och mycket pappas högtid, säger dottern Emma.