Kvällssolens strålar letar sig in mellan de uppemot 350 år gamla furorna och får barken att lysa nästan magiskt. Nedanför slingrar en mjukt, barrtäckt stig. På den susar ett gäng blå- och rödklädda cyklister som på håll mest liknar en radda, rullande jätteblåbär och -lingon. Längre bort trummar en kvällspigg hackspett.
– Det är ett fantastiskt område. Vi brukar rasta i skogskojorna som finns här, säger Linnea Nilsson-Waara lyriskt under en paus strax därpå.
Hon och sambon Niclas Bentzer är de som sedan i somras leder natur- och kulturupplevelseturerna
nordväst om Jockfall i Överkalix, däribland här i Turpas naturreservat. I kväll har de med sig ett gäng kompisar. Cyklarna som används är fatbikes – alltså mountainbikes med riktigt breda däck som går att köra med i skogsterräng, snö och till och med sand.
Skogslederna som gänget färdas efter ingår i ett flera mil långt nätverk av cykel- och gångstigar. Ett
nätverk som under första delen av 1900-talet användes av kronojägare, jägmästare, skogsarbetare och ortsbor. Och liksom skogskojorna i området restaurerades upp för ett par decennier sedan. Men därefter närmast har fått förfalla.
– När vi först kom hit i början på sommaren låg träd över stigarna och delar hade växt igen. Många ortsbor kom nog inte ens ihåg att de finns, säger Linnea Nilsson-Waara.
Hon och Niclas som båda är utbildade naturguider såg dock genast potentialen. De kontaktade därför
ägarna till turist- och fiskecampen i Jockfall som blev minst lika ”sålda” och köpte in fatbikes att hyra ut.
– Själva satte vi igång med att röja och städa upp kring lederna och i skogskojorna, berättar Linnea Nilsson-Waara.
I juli – efter att paret hade tagit reda på mer om trakten och skogshuggartiden av ortsbor och skogskunniga – kunde sedan fatbiketurerna rulla igång, bokstavligen. Förutom fysisk aktivitet, sköna vyer, ett och annat djurmöte och – såklart – lite pirr i magen i nedförsbackarna bjuds deltagarna på olika stopp där naturfenomen och skogshuggarminnen är i fokus. Och responsen har varit minst sagt god.
– Vi har haft med såväl Överkalixsbor som svenska och utländska turister på turerna, och alla har varit väldigt positiva. Vi har dessutom hållit i guidade vandringar till Laxforsbergets topp, fisketurer och en vildmarksskol, säger Niclas Bentzer engagerat.
Linnea tillägger att de märker att de historiska stigarna engagerar många och att det finns en slags själ och hjärta i dess existens.
Kan då vem som helst följa med på fatbiketurerna?– Det är bra om man har en viss fysik och gillar att vara ute och röra sig. Men vi håller inte något särskilt högt tempo utan erbjuder mer ut-och-njut-turer där fokus ligger på upplevelsen, säger Linnea Nilsson-Waara.
Fast visst kan hugade erbjudas ”dirty biking”, svett och puls, lovar Niclas Bentzer – vilket definitivt inte heller verkar osannolikt med tanke på duons bakgrund. Linnea, som till vardags jobbar som samordnare för en friluftslivsutbildning på parets hemort i Skellefteå, har ett förflutet som toppfotbollsspelare för Piteå IF och Sunnanå SK i allsvenskan. Hon har även tävlat på SM-nivå i alpin rodel – där deltagarna åker liggande på en kälke i farter upp till 50-60 kilometer i timmen. Niclas har idrottat hela sitt liv och arbetar som generalsekreterare i Svenska kälksportförbundet. Båda är dessutom passionerade ”långturare”.
– Niclas har genomfört ”Norge på Langs” på turskidor under fem månader, och ultramaratontävlingen Yukon Arctic Ultra i Kanada i 45 minusgrader. Tillsammans med vår hund har vi paddlat Nordens längsta vattenväg från Härjedalen till Göteborg, berättar Linnea Nilsson-Waara.
Niclas skrattar:
– Nog gillar vi att släppa på. Men vi har ingen dödslängtan.
Innan det är dags att trampa vidare till Kanslikojan där skogshuggarna förr hämtade ut sina löner berättar Linnea att både hennes mor- och farföräldrar är från Överkalix. Niclas och hon träffades senare på fjällstationen i Grövelsjön, där han jobbade som sportchef.
Vad händer framöver?Duon ler.
– Vi har en del planer. Till vintern ska vi köra guidade 5-dagarsturer med karaktären av ett vinteräventyr där vi förflyttar oss till olika lägerplatser för egen maskin, säger Linnea Nilsson-Waara.
Ett par nyfikna talltitor leker tittut i lövverket.
– Det här handlar just om att vi vill dela med oss av vår livsstil, säger Niclas Bentzer.