Enligt honom har många skogsentreprenörer redan nu svårt att få tag i personal, bland annat till säsongsjobb som plantering och röjning. Intresset hos svenska ungdomar är svalt, och reglerna kring a-kassan gör inte säsongsjobb attraktivt för den som är arbetslös resten av året, menar Gunnarsson:
– Som det ser ut idag skulle vi inte klara skogsbruket utan utländsk arbetskraft. En uppskattning är att 30 000 personer från andra länder – främst Europa – jobbar inom de gröna näringarna, varav 4000 med skogsvård.
Det är dock siffror som han tror kan sjunka om den förvarnade arbetskraftsbristen i Europa slår igenom.
– Då kanske människor väljer att stanna och jobba i sina hemländer eller åker till andra länder än Sverige. I ett värsta scenario kan det innebära att skogsnäringen blir utan arbetskraft.
Samtidigt framhåller han att många satsningar görs på gröna jobb – och på att locka in människor i den gröna sektorn.
– En hel del subventionerade anställningar och utbildningar vänder sig mot människor som står långt från arbetsmarknaden, som långtidsarbetslösa och nyanlända. Det har visat sig vara en lyckad symbios. Nyanlända är ofta drivna, vilket kan ge en kick åt dem som stått utan jobb länge. Samtidigt lär sig de nyanlända svenska.
Framtidskonceptet?– Att fortsätta som nu, med en effektivare matchning mot arbetsmarknaden. Och att stimulera nyanlända och andra som vill att starta företag att själva bli entreprenörer.