Det var i april för två år sedan som protesterna mot Sveaskogs avverkningar i Juoksuvaara i Pajala kommun inleddes. Sedan avverkningarna upphört lämnade aktivisterna området. Men när en avverkningsanmälan på nytt lämnades in i juni ifjol återkom de.
– Det är den sista skärvan av skog. Allt runt omkring är hyggen, sa aktivisten Mattias Karlsson då.
I samma veva utlovade Sveaskog ett socialt samråd med alla intressenter– och i måndags kväll var det dags, i Folkets Hus i Överkalix. Deltog gjorde förutom en handfull berörda privatpersoner ett par representanter från Naturskyddsföreningen i Norrbotten och – via en länk som hölls uppe av föreningen –åhörare från Skogsupproret.
– Bra att kunna lyfta olika synpunkter i konstruktiv anda, sa Ulf Nilsson, Sveaskogs regionchef i Norrbotten.
Under samrådet fick han ta del av en hel del historiebeskrivningar och berättelser från området där de två avverkningarna planeras. Om människorna som levt där, djurlivet och renskötseln.
– Jag hoppas kunna förmedla de historierna till min sexårige son genom att skogarna blir kvar, sa Maria Sätterqvist med rötter i bygden.
Naturskyddsföreningens Maj Aspebo frågade om de två områdena på 13 hektar och 1,5 hektar kan säljas. Men fick veta att Sveaskog idag bara byter bort skog, och då mot produktionsskog. När Ulf Nilsson frågade vad mötesdeltagarna önskar fick han till svar att skogarna bör lämnas orörda. Främsta motiveringen var Sveaskogs tidigare avverkningar i området. Enligt ett överslag utifrån Skogsstyrelsens digitala kartor som förut gjorts av Norrmedia handlar det om ungefär 250 hektar – eller 463 fotbollsplaner med skog –under de senaste tio åren.
Framkom något som får Sveaskog att ändra sig om avverkningarna?
– Det får vi se. Vi måste sätta oss ned med de involverade och se om vi ska göra någon korrigering av våra planer eller om vi ska ta dem vidare, sa Ulf Nilsson efteråt
Maria Sätterqvist uttryckte ett visst hopp:
– Jag tror Sveaskog förstår att de har mycket kredd att vinna på att låta de sista skogarna stå kvar.
Maj Aspebo var besviken över att fokus inte låg på helheten, utan enbart de två aktuella avverkningsområdena.
– Men det är väl för att all annan skog där är borta.
Vad var Skogsupprorets reaktion på mötet?
– Engagemanget är stort. Efteråt var trådarna många, säger Maj Aspebo.