De samlar pengar till skuldsatta thailändare
Minns du fjolårets thailändska bärplockare som lurades hit i tron om att tjäna mycket pengar?Amonrnat Kaewsit och Iida Larson minns.- Under bärplockarsäsongen har vi slaveri i Sverige, säger Iida Larson.
Amonrnat Kaewsit och Iida Larson säger att det krävs ett mycket större engagemang från regeringen, facket Kommunal och allmänheten för att få stopp på slaveriet i skogarna. FOTO: Lotta Nilsson
Foto: Lotta Nilsson
Det var en till synes helt vanlig dag för drygt ett år sedan när en man ringde dit och sade att han hade ett 40-tal thailändska bärplockare på sin gård, att de behövde mat och husrum och att han behövde få tag i kommunalrådet Leif Nilsson.
- Det var kalabalik, säger Iida Larson som fick tag i en vaktmästare som kom och släppte in sällskapet i kommunens sporthall.
En hjälp för stunden...
- Jag och min kompis Mia Pahika tog hand om människorna, vi ordnade mat via matvarubutikerna och tog dit en riskokare.
Bärplockare från alla håll hade snart samlats i Överkalix, de hade hört talas om att där fick de hjälp, och som mest var de ett hundratal.
Kommunledningen kontaktade Amonrnat Kaewsit, från Thailand men boende i Överkalix sedan 33 år tillbaka, som tolk.
Hemvärnet kallades in och ordnade jourschema och koktält.
Höjdare från Thailand, med en minister i täten, kom och lovade att ordna upp allt.
- Vi såg till att människorna fick hjälp för stunden och de kunde så småningom, i omgångar, åka hem, säger Amonrnat Kaewsit som konstaterar att den utlovade hjälpen - många bärplockare hade skuldsatt sig svårt för att kunna åka till Sverige - uteblivit.
...men skulderna består
Amonrnat Kaewsit och Iida Larson fick närmare kontakt med 40 av alla dessa människor.
De visar pärmar och lådor med allt från de dubbla kontrakten med bemanningsföretag som många plockare i Pello hade (ett avtal om allt som ingick i deras bärplockarresa och ett avtal som dementerade allt i det förstnämnda) till brev och foton på drabbade människor.
Namn, anställningsnummer och aktuell skuld i hemlandet.
- De flesta lånade 75 000 baht (motsvarar ca 17 000 kronor, reds anm) för att kunna åka hit och det är vad de tjänar på ett och ett halvt år när de jobbar som bönder i hemlandet, säger Amonrnat Kaewsit.
Ett bidrag
Kvinnorna tog initiativ till en insamling för bärplockarna och hittills har de samlat in cirka 23 000 kronor.
I november åker de till Thailand och överlämnar pengarna till de 40 plockarna, förhoppningen är att de ska hinna få ihop 45 000 kronor.
Haparanda och Överkalix kommuner har skänkt 3 000 kronor vardera, Kalix och Pajala kommuner har lovat 2 000 kronor vardera.
- Våra insamlade pengar löser inte thailändarnas skulder men de blir i alla fall ett litet bidrag, säger Iida Larson som betonar att de betalar sina thailandsresor och uppehället själva.
Slaveri
Samtidigt ser de hur allt fler bärplockare dyker upp i skogarna i deras närhet.
- Det här har pågått i så många år, människor skuldsätter sig för livet, och det tillåts fortsätta, säger Amonrnat Kaewsit som menar att regeringen, facket Kommunal och samhället i övrigt borde engagera sig mer för att få stopp på vad hon anser vara ett slaveri.
- Industrin - de som köper upp bären för vidareförädling - har makt att förändra.
- Flera av årets bärplockare uppger att de enligt kontrakten måste plocka 70 kilo blåbär om dagen för att få den garanterade lönen.
De som tjänar pengar på bärplockningen, skapar de sig ett nytt liv?
- Det är inte många som tjänar pengar. De som säger att de gör det, säger nog så för att de skäms över att ha blivit lurade att komma hit. Varje år kommer många hit för första gången och de far mest illa, säger Amonrnat Kaewsit.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!