Naturen, de snöiga vintrarna och friheten att kunna leva och bo utan att trängas med en massa människor var det som fick familjen Tappel att fastna för norra delen av Sverige och Överkalix.
Mamma Daisy, 35, pappa Jeroen, 35, och deras tre barn Benthe, 10, Beau, 7, och Sterre, 3, är med på en familjefest när NSD möter dem.
– Jag blev så glad när mina föräldrar sa att vi skulle flytta hit. Här är så fint, säger 10-åriga Benthe.
Sedan förra hösten bor familjen i byn Lansån, i ett hus som de hittade på Hemnet.
Innan dess reste de runt i Sydeuropa med campingbil i nio månader, efter att Benthes pappa och mamma bestämt sig för att prova något annat än sina tidigare jobb inom försäkring och ekonomi. Äventyret filmades av nederländsk teve och kunde följas på familjens sociala konton där de kallar sig Avonturenfamilie. Idag har omkring 50 000 följare.
– Jag får alltid själv välja om jag vill vara med där, säger Benthe, som gillade värmen mest under resan.
Nu går hon på kommunens skola i Överkalix.
Största skillnaderna jämfört med skolan i Nederländerna?
– Skolan var svårare där. Här är lättare att leka. Där fanns inga klätterställningar på skolgården. Sämst är att jag saknar min bästa kompis, säger Benthe.
Hon är inte den enda inflyttade eleven.
Som NSD tidigare berättat kan Överkalix efter 60 år av befolkningstapp glädjas åt en blygsam ökning med två invånare under 2023. Och under första halvan av 2024 har Överkalixborna blivit nio fler. Orsaken är just att fler flyttat in än ut.
När det gäller barn under 18 år syns i SCB:s senaste helårssiffror en ökning med tio personer åren 2022-2023: från 443 till 453. Något som inte hänt sedan flyktingvågen 2015-2017. Och innan dess inte sedan 1990-talet, med något enstaka års undantag.
– Särskilt under de fem-sex senaste åren har vi märkt att vi fått flera elever från Europa, säger Ann Bergdahl, rektor på Överkalix friskola.
Resultatet är att skolans maxantal på 80 elever nu nästan nåtts – vilket aldrig hänt tidigare. I korridorerna hörs olika språk.
– Men barnen som kommer lär sig svenska jättesnabbt. De har ofta också höga kunskaper i engelska, matte och geografi, säger Ann Bergdahl och berättar att skolan dessutom har en fransk lärare.
Även kommunala grundskolans rektor Maria Carlsson vittnar om fler inflyttade elever. Enligt henne blir organiseringen lite svårare när nya elever som inte talar svenska kommer en och en, jämfört med under flyktingvågen då förberedelseklasser kunde startas. Hon ser det dock som ett "angenämt problem".
– Mångfald är alltid bra. De som kommer är ofta fascinerade av naturen och lugnet. Det kan få oss som redan bor här att få upp ögonen för hur bra vi har det.
Även under helgens familjefest i Folkets hus var huvudfokuset på barnen. På programmet stod trollerishow, snurr på lyckohjul och ansiktsmålning, och allt var fritt för de uppskattningsvis 200 besökarna. Men föreningar och organisationer hade också en chans att visa upp sig. Bakom eventet stod det kommunöverskridande inflyttningsprojektet Move on up.
Inflyttningsläget idag?
– Just nu har jag kontakt med drygt tjugo personer, varav tio barn, som vill flytta till Överkalix från Nederländerna och Italien. Vissa har redan sålt sina hus. Så utmaningen är att få in dem på arbetsmarknaden, säger projektledaren Sofi Wiippa Lahti.