Som län klarar sig Norrbotten väldigt bra undan negativa siffror. När det kommer till antalet invånare mellan 0 och 19 år bor 9,1 procent av dessa i ekonomiskt utsatta hushåll i Sverige. Värst är det i Malmö där 25,1 procent av ungdomarna lever under sådana villkor. Bland Norrbottens kommuner är genomsnittet bara 6,8 procent. I Arjeplog och Piteå behöver inte ens fyra procent bo i fattiga hem.
Men i Norrbotten finns emellertid förlorare – och alla kommer från östra Norrbotten.
I Övertorneå, Kalix, Överkalix – och i synnerhet i Haparanda bor det en större andel barn i fattiga hem. Haparanda har haft länets bottensiffror nästan varje år i tio år.
– Vi är ingen industristad och är en låginkomstkommun med många pensionärer och få barn, konstaterar Marjo Koivumaa Hietanen som tillsattes som socialchef i Haparanda under förra året.
12,9 procent av ungdomarna bor i fattiga hem, i familjer som får försörjningsstöd. Varför så många i Haparanda? Marjo Koivumaa Hietanen menar att kommunen har tagit emot många asylsökande som valt att stanna i kommunen, stora familjer som finns representerade i statistiken.
– Och tvåspråkigheten som finns i Haparanda kan vara ett bekymmer vid jobbsökande för nysvenskar samt ungdomar som endast talar svenska, menar socialchefen.
Men eftersom Haparanda låg i botten långt innan flyktingkrisen är det inte hela sanningen. Och det finns säkert en mängd olika förklaringar som kan spela in i siffrorna. Den dåliga folkhälsan är en, problem med missbruk är en annan. Det här leder till att klyftorna ökar vid gränsen.
– Ja, de ökar. Många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och vi har många ungdomar som väljer att inte studera vidare efter gymnasiet och så har vi många med psykisk ohälsa, det finns en koppling mellan dessa parametrar.
De som hamnar i kläm är ungdomarna. För att vända den här trenden och ge dem stöd har Haparanda inlett förebyggande arbete i form av tidig samverkan med skolan och flera olika projekt som riktar in sig på unga.
– Det är klart att de här siffrorna är oroande. Vi tar det på största allvar och det är därför vi är med i de här projekten för att se vad vi kan åstadkomma. Det här är problem för hela samhället. Alla myndigheter och nämnder måste involveras i det här, inte bara socialtjänsten.
Fattigdomen i Haparanda visar sig inte bara bland barnfamiljer. I staden har man låga pensioner, lägst i Norrbotten.