Migrationsverket har köpt omsorgstjänster som utförts hemma hos asylsökande.
Mellan åren 2012-2016 har Migrationsverket betalat drygt 64 miljoner kronor eller för att vara exakt 64 063 047:11 kronor för tjänsterna. Migrationsverket kan inte svara på hur länge detta har pågått, men enligt en tjänsteman som tittat i myndighetens gamla ekonomisystem så är de äldsta betalningarna från 2006.
Lisa Danling är presskommunikatör på Migrationsverket och hon säger:
– Det finns ingen start och inget slut, eftersom det inte har varit upphandlingar. Det är svårt att se i våra system när vi började direktupphandla hemtjänster.
I Bodens kommun har till exempel Migrationsverket haft avtal med kommunen om att utföra hemtjänst hemma hos asylsökande. I januari i år meddelade plötsligt Migrationsverket att myndigheten inte har ansvar för att teckna hemtjänstavtal och meddelade därför att befintliga avtal inte kommer att förlängas.
Bakgrunden är att verket har utrett gränsdragningen mellan socialtjänstlagen och lagen om mottagande av asylsökande.
Rättschefen Fredrik Beijer skrev till Bodens kommun att han känner till att det funnits flera typer av avtal mellan kommuner och verkets enheter på respektive ort. Han kan inte uttala sig om kommunens rätt att sälja omsorgstjänsterna, men uppger att tjänster av det här slaget omfattas av kravet på upphandling.
”Migrationsverket har inte genomfört någon sådan upphandling”, skriver Fredrik Beijer och tillägger att de inte heller kan ta del av tjänsterna via någon annan.
Han har gjort ett rättsligt ställningstagande. Det finns dock inget avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen som ger stöd åt Migrationsverkets tolkning av gränsdragningen mellan de båda lagarna. Därför stöder sig myndigheten på ett avgörande i kammarrätten.
Norrbottens Media vände sig till Migrationsverket för att få veta hur mycket pengar det handlar om i landet och Norrbotten. Det blir lite olika svar beroende vem man pratar med. Vi använder uppgifterna från kontot ”övriga omsorgskostnader enligt avtal”.
I fjol betalade Migrationsverket ut cirka 1,8 miljoner till kommuner i Norrbotten. Under perioden 2012-2016 uppgår den summan till sammanlagt 8 miljoner kronor. Inget är upphandlat.
Får man göra så här?– Nej det får de inte. Det finns en del rättsfall på det där, säger Andrea Sundstrand, som är expert på offentlig upphandling.
Hon hänvisar bland annat till det som kallas ”hamburgundantaget” där EU-domstolen konstaterat att vissa former av samarbetsavtal inom offentlig sektor är undantagna upphandlingsreglerna. Efter det har det kommit ytterligare rättsfall.
I den nya lagen om offentlig upphandling från i år har man infört ”hamburgundantaget” och har specificerat när två upphandlande myndigheter får samarbeta om ett gemensamt syfte.
– Det här är absolut inte ett av de undantagen som omfattas, säger Andrea Sundstrand med anledning av Migrationsverkets köp av omsorgstjänster.
Hur länge har ni underlåtit att upphandla dessa omsorgstjänster?– Migrationsverket har inte underlåtit att upphandla omsorgstjänster, säger Lisa Danling, presskommunikatör, och fortsätter:
– Det här är något som ska upphandlas, men det är inte Migrationsverket uppdrag att göra det. Därför har vi löst det på andra sätt genom att fakturera eller direktupphandla för att tillgodose de behov som de asylsökande har haft, säger Lisa Danling.
Hon förklarar att de nu har blivit tydligare med att de inte längre ska göra det.
Det här har pågått åtminstone sedan 2006, har man då inte gjort fel?– Jo, men det är kommunerna som ska betala för det här.
Lisa Danling förklarar att när asylsökande bor i en bostad så kan de inte få den här typen av omsorg och omvårdnad i hemmet.
– På Migrationsverkets boenden finns det mycket som inkluderas och som ingår i hemtjänst, men som man inte kan få i hemmet enligt lagen om mottagning.
Norrbottens Media har begärt att få en kommentar av Migrationsverket hur detta har kunnat få fortgå år ut och år in under minst drygt tio år, men ännu inte fått det.