Ökat personligt ansvar med ny kamerabevakningslag

Trots att tillståndskravet för drönar- och bevakningskameror slopas när den nya kamerabevakningslagen införs nästa år så blir det inte fritt fram att sätta upp sådana.

8 oktober 2017 05:00

Den 25 maj 2018 börjar en ny kamerabevakningslag att gälla i Sverige. Den ersätter den nuvarande kameraövervakningslagen i och med att en ny EU-förordning, dataskyddsförordningen som ersätter personuppgiftslagen, träder i kraft i hela EU. Det är nämligen inte tillåtet att bestämmelser i den svenska lagstiftningen om kameraövervakning som upprepar eller avviker från innehållet i förordningen kan behållas i den svenska lagstiftningen, annat än om förordningen lämnar utrymme för det. Därför måste den nuvarnade svenska lagen ändras.

I mitten av juni blev utredningen av den nya kamerabevakningslagen klar och skickades ut på remiss. En remissrunda som nyligen avslutades.

En nyhet som väckt uppmärksamhet är att det generella tillståndskravet slopas för andra än myndigheter. Det betyder att det inte krävs tillstånd för bevaknings-, drönar- och åtelkameror. Men det betyder inte att det blir fritt fram att sätta upp en kamera eller att filma och fotografera med drönare. EU-förordningens bestämmelser, som ersätter personuppgiftslagen, kan bli aktuell. En bedömning som den som använder kameran ska göra.

– Det är ett stort regelverk som man måste följa. På många sätt kan det vara mer komplicerat att kameraövervaka eftersom det är upp till en själv att se till att man följer reglerna istället för att ha ett tillstånd, säger Tove Fors som är jurist vid Datainspektionen.

– Man ska ha ett berättigat intresse att använda kameran och sen ska detta väga över det motstående intresset av identitetsskydd. Sen ska det dessutom vara nödvändigt att kameraövervaka så att andra åtgärder inte ska stå till buds, säger Susanne Kaevergaard som gjorde utredningen.

Kan man identifiera en person så är det en personuppgift. Om man behandlar personuppgifter utanför privat bruk så gäller dataskyddsförordningen.

– En personuppgift är allting som man kan härleda tillbaka till en enskild, levande individ. Om du kan känna igen någon på en konstig gångstil eller knäppa kläder så är det en personuppgift, säger Tove Fors, Datainspektionen.

Det här är ett stort och komplicerat regelverk som ska implementeras i hela EU och osäkerheten är stor hur lagen ska tolkas. Därför sitter representanter för dataskyddsmyndigheterna med arbetet att ta fram vägledningar. Men det krävs även praxis. Något som endast kan uppnås efter att lagen har börjat gälla.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Reino Jillker