Kafé Humlan har fått nytt liv

Det var ett anrikt trähus från 1864 på Råggatan i Öjebyn som inrymde det gamla kafé Humlan och familjen Englund/Vernerlunds hem. Paret hade mödosamt restaurerat huset och inrett det i gammal stil med andrahandsmöbler och nästan allt annat köpt i andra hand. Med den charmiga miljön och med ett stort utbud av alltigenom hembakt fikabröd och hemlagade lättare maträtter blev stället en succé som drog folk från när och fjärran.
- Vi hade stammisar så långt ifrån som Gällivare, säger Kerstin Englund.
Miste allt
Branden ödelade allt materiellt. Familjen bestående av Kerstin, Mikael, Sebastian, nu 19 och Ebba, nu 14 år, klarade sig ut i nattkläderna. Hunden Kavat dog i lågorna.
- Vi miste allt men det fantastiska var att människor strömmade till för att hjälpa oss. De erbjöd alltifrån bostad till kläder och annat. Aldrig hade vi förstått att vi i våra kunder hade så många vänner. Alla ville hjälpa oss.
Förutom hunden var det tillhörigheter som foton, speciella böcker, ärvda smycken och möbler som var svårast att mista berättar Kerstin.
- Farsans dikter från när han drabbades av sjukdomen ms gick förlorade, säger Mikael.
- Och allt det som jag hade skrivit från det att jag var 13-14 år och allt som jag broderat försvann , säger Kerstin.
Utan vatten och avlopp
Mödosamt byggde familjen upp ett nytt liv. Kerstin och Mikael berättar smått roade om vilka problem bara en sådan sak som att ha blivit av med alla sina identitetshandlingar utgör.
Det är till exempel svårt att få tillgång till sina pengar på banken och att få ut en enda krona i försäkringspengar om man inte kan visa vem man är.
- Polisen som utredde branden fick identifiera oss, säger Kerstin.
I ett år bodde familjen i ett rivningshus utan vatten och avlopp och därmed utan dusch och toalett.
- Jag beundrar Sebastian och Ebba som stod ut. Sedan köpte vi ett litet hus inne i Öjebyn, säger Kerstin.
När en kvinna på en bank tipsade om att det rivningshotade gamla biografhuset i Öjebyn kanske vore något för Mikael och Kerstin att ta sig an såddes fröet till nya Humlan, eller Humlan & Fenix som är det fullständiga namnet på deras nya ställe.
Har rivit och röjt
Huset var fullständigt fallfärdigt med läckande tak, hål i väggar och ett allmänt sprucket inre.
- Men när jag såg den öppna spisen så sa jag åt Micke att vi nog ändå skulle kunna göra något fint av det, säger Kerstin.
Paret tog sig an huset och har lagt ner obeskrivligt mycket arbete på att rusta upp det.
- Vi har tagit hjälp med taket, fasaden, och el-, rör-, fläkt- och värmesystem. Det övriga har vi fixat själv. Vi har rivit, röjt, spacklat, slipat, målat, tapetserat och lagt mattor. Sedan har vi restaurerat de gamla möblerna som vi inrett med och jag har sytt textilierna av gamla tyger, säger Kerstin.
Hon visar två kuddar i soffan där hon sitter.
- Mikaels mamma drabbades av Alzheimer och vi har tömt hennes bostad. Hon har gjort de här broderierna och jag har sedan kantat med lapptäckssömnad, säger hon.
Medelhavsinspirerat
När vi besöker Humlan & Fenix är det lunchtid och folk strömmar till. Nu satsar paret på kafé och lunchservering på vardagarna och kafé och brunch på helgerna. Så småningom ska de utöka med a la carte-meny kvällstid och pubkvällar. De har fullständiga alkoholrättigheter.
- Vårt mål är ett medelhavsinspirerat ställe där människor kan slinka in och välja det som var och en vill ha just då. En i ett sällskap kanske vill äta, någon annan vill ta en macka, en tredje vill fika och en fjärde ta ett glas vin. Vi vill att alla ska vilja komma. I medelhavsländerna går hela familjen ut tillsammans. Så vill vi gärna ha det, säger Mikael.
Maten som serveras är alltigenom hemlagad och det stora utbudet av fikabröd är hembakt. I dag är det biff Lindström med oskalad lokalt producerad potatis till lunch. I lunchbuffén ingår också dagens paj, dagens soppa, inlagd sill och olika sallader.
- Jag bakar allt. Maten lagar Mikael och jag tillsammans och Mikael står också i kassan, säger Kerstin.
Det är femte dagen som deras nya ställe är öppet och det kommer folk hela tiden. Efter lunchrusningen kommer fikagästerna. Alla ger uttryck för sin stora glädje över att Humlan har återuppstått och beundran för det gigantiska arbete som Kerstin Englund och Mikael Vennerlund har lagt ner på att rädda den gamla biografen från rivning och till eftervärlden.
Gästerna blir nostalgiska över alla gamla möbler, gardiner, dukar, bonader, lampor, prydnadssaker och allt annat gammalt som Mikael och Kerstin köpt på auktioner och olika andrahandsställen.
- Dessutom har vi fått mycket gamla saker av folk. Vi tar vara på det som andra inte vill ha och vi har räddat det här huset till eftervärlden. Det känns meningsfullt. Just nu är våra arbetsdagar 17 timmar långa. Men att göra ingenting är å andra sidan det värsta vi kan tänka oss, säger Kerstin.
Mikael nickar instämmande och säger:
- Det här är en livsstil.