Vargavintern här?

Kurt Stålnacke bär in ännu en famn ved i huset i byn Fjällnäs vid Kalixälvens nordligaste källflöden. Det har blivit en hel del stödeldning och många vändor till vedboden i vinter.
I går var det till exempel 37 minusgrader i Fjällnäs.
I solen.
- Det här är livet. Jag skulle aldrig flytta in till stan. Visst är det lite kallt just nu, men det har vi igen till sommaren. Då är det fint här. Du får komma tillbaka och göra reportage då, säger han.
Men det är kylan som jag är här för. Den verkar emellertid inte bekomma honom och frun Ann-Sofie desto mer. Och det kan alltid vara värre. De minns när det var mellan 40 och 45 grader kallt i flera veckors tid de där åren på 1980-talet.
Naturligtvis var det precis när de höll på att bygga huset.
- Jag pendlade till Pirttivuoio med bil den vintern och det var hopplöst att försöka skrapa rutorna rena. Det var precis att man fick upp en lite glugg i vindrutan, säger Ann-Sofie.
Det kan alltid vara värre som sagt.

Men visst har väl årets vinter varit ovanligt kylslagen? Visst har det varit många riktigt inihelskotta svinkalla dagar? Ibland har det ju till och med blåst halv storm samtidigt som det har varit låga temperaturer.
Visst snackar vi om vargavinterns återkomst?
Samtidigt har jag på känn att minnet är osedvanligt kort när det handlar om väder. Det är också det första som Karin Wilhelmsson, meteorolog och chef vid Kallaxvädret, säger när jag ringer upp.
- Minnet är osedvanligt kort när det handlar om väder, säger hon.
Men hon säger också att det nog var länge sedan som vi hade en riktig vinter som den här. Det är i alla fall hennes känsla. Hon noterar att det till exempel ligger mycket is i Bottenviken, vilket man inte har varit bortskämda med de senaste åren.

Men för att vara på den säkra sidan tar hon hissen ned från tornet på Kallax för att hämta pärmen med den senaste månadsstatistiken från SMHI.
När hon kommer tillbaka kan hon slå fast att årets vinter inte alls har varit ovanligt kall hos oss i Norrbotten.
I januari har det varit 1-1,5 grader varmare än normalt i inlandet. Det ska jämföras med vintern i till exempel Uppland där det i snitt har varit 5-6 grader kallare än vanligt.
- Hos oss har vi alltså haft en genomsnittligt normal vinter. Men ändå lite ovanlig. Ofta har det ju varit antingen riktigt kallt eller ovanligt milt. Vi har inte haft så många skidmysiga dagar, summerar Karin Wilhelmsson.
Då är som med han som stod med ena foten i ishinken och den andra i kokande vatten. I medeltal är det ganska behagligt.

I Fjällnäs var det allt annat än behagligt i går. Trots att luften stod helt stilla över älven började det ganska snart nypa i näsan och kort senare påmindes jag om av att mina curlingkängor inte var dimensionerade för temperaturer nära 40 minus.
Men även jag har varit med om värre.
I januari 1999 var det omkring 42 minusgrader på Torneälven i Jukkasjärvi. Jag var där för att prata med skidstjärnan Christer Majbäck som var ute och tränade inför de sista VM-uttagningarna.
Tyvärr missade jag köldrekordet på 49 minus som slogs i Karesuando samma dag. Det hade varit intressant att ha fått uppleva.

På vägen tillbaka från Fjällnäs möter jag Bengt Wahlund som ger den här frostbitna dagen ett perfekt ansikte. Han bor i grannbyn Kaalasjärvi på Kirunasidan av Kalix älv och är ute och trampar på kommungränsen.
- Jag tänkte ta en tur på skidorna, men det hade blivit för kallt om fötterna. Det fick bli en promenad i stället.
Själv satte jag mig i den varma bilen igen och fortsatte den dryga milen in till Kiruna. Därmed klättrade jag ett 50-tal meter i topografin och omkring 15 grader på termometerskalan.
De stora temperaturskillnaderna på de korta avstånden är välkänt fenomen för alla som bor och vistas
i krokarna. När jag pratade med Karin Wilhelmsson fick jag ett namn på fenomenet som i den meteorologiska terminologin kallas inversion.
- I vårt område inträffar det ofta vid västliga vindar som inte är tillräckligt starka för att röra runt luften vid de lägre nivåerna. Normalt är det kallare i de högre luftlagren, här blir det tvärtom, säger hon.

Fler väderfenomen gjorde sig påminda i går. En halo syntes tydligt på båda sidor om Fjällnässolen.
- De kan uppträda vid tunna cirrostratusmoln och iskristaller i luften som bryter strålarna. Halos syns ofta när det är riktigt kallt, säger Karin Wilhelmsson.
En sista iakttagelse från Fjällnäs och en sista fråga till meteorologen. Den här låter så korkad att jag tvekar att ställa den. Men varför ser det ut att ånga från de ställen där det är öppet vatten?
Jag anar ett överseende leende på andra sidan luren, men svaret ges tålmodigt.
- Den varma luften vid vattnet vill blanda sig med den kallare luften. Därför stiger den fuktiga luften. Naturen eftersträvar alltid att uppnå jämvikt.
Allra sist, en iakttagelse
om Fjällnäs som inte alls har med väder att göra. Det här är verkligen home of the Stålnackes. Bara åtta av 36 personer som kommer upp vid en sökning på Eniro heter i-n-t-e Stålnacke.