Med facit i hand

Den friske har många önskningar, den sjuke bara en. Är det alldeles självklart att vi ska ta ett vaccin – trots att vi nu vet att det faktiskt kan innebära ett förstört liv?

IGEN? Hur kunde Sverige uppmana hela befolkningen att ta ett vaccin som inte var tillräckligt testat? Och hur kommer det sig att samma vaccin kan komma att användas igen, skriver NSD:s nyhetskrönikör Jessica Rosengren.

IGEN? Hur kunde Sverige uppmana hela befolkningen att ta ett vaccin som inte var tillräckligt testat? Och hur kommer det sig att samma vaccin kan komma att användas igen, skriver NSD:s nyhetskrönikör Jessica Rosengren.

Foto: Pär Bäckström

NYHETSKRÖNIKA2016-05-05 22:26

SVT har i dagarna haft en omfattande rapportering kring Folkhälsomyndighetens beslut att vid en eventuell pandemi ta in exakt samma vaccin som användes vid massvaccinationen mot den dödliga svininfluensan 2009, samma vaccin som 300 svenskar bedömts ha fått den allvarliga neurologiska sjukdomen narkolepsi av.

Dessutom har Folkhälsomyndigheten, avslöjar SVT, godkänt en klausul i avtalet som gör att läkemedelsbolagen klarar sig undan skadeståndskrav om det visar sig att vaccinet leder till nya, allvarliga biverkningar. Det blir staten som får stå för kostnaderna. En fråga som Sveriges folkhälsominister Gabriel Wikström (S) väljer att inte kommentera.

Året 2009, när det rådde en slags panikartad stämning kring svininfluensan och vi alla skulle vara solidariska och vaccinera oss, intygade experter att vaccinet inte var farligt. I dokumentären Efter sprutan, från 2012, får vi veta att vaccinet inte var tillräckligt testat.

För drygt en månad sedan berättade Lisa Ulander, en av de drabbade, om sin sjukdom i NSD. Hon var 13 år och fullt frisk när hon tog vaccinet som gav henne den obotliga sjukdomen narkolepsi. Den gör att hon har svårt att hålla sig vaken på dagarna, och svårt att sova om nätterna. Ett slags mardrömslikt tillstånd att befinna sig i. Hon tar tre mediciner för att hålla sjukdomen i schack. I dag läser hon till civilingenjör på Luleå tekniska universitetet. Jag ringer henne för att höra vad hon tänker om nyheten att Sverige efter den stora skandalen 2009 väljer samma vaccin igen, som ett av två vacciner vid händelse av pandemi.

”Jag är väldigt förvånad. Det känns otroligt korkat att man, nu när man har facit i hand, plockar in samma igen. Man har inte kunnat fastställa vad i vaccinet som har orsakat narkolepsin”, säger hon.

I sitt nya liv fokuserar hon helt på studierna. Det är det enda hon orkar med. Förut var hon engagerad i politik. Ridningen har hon fått lägga ned. Men det kunde ha varit värre, säger hon. ”Jag väljer att se det positiva. Jag är tacksam för att jag har lätt att lära och kan studera heltid på en svår utbildning”.

Kritiken från Narkolepsiföreningen och de som drabbades 2009 är hård, det märks i SVT:s rapportering. De förstår inte hur myndigheterna tänker. Samma vaccin igen? Och så den stora frågan: hur det ens kunde få ske då, för sju år sedan?

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog säger i en intervju att det är osannolikt att samma sak skulle hända igen, att de ska undvika att använda vaccinet på de åldersgrupper som drabbades. Men samtidigt svarar han att forskning pågår om vad i vaccinet Pandemrix som orsakade narkolepsin.

Dokumentären Efter sprutan, som skildrar en av de största medicinska tragedierna i modern tid, är gripande. Fjortonåriga flickan Emelie har fått sitt liv förstört. Vi får följa hennes envisa kamp för att försöka leva ett normalt liv. Hon har hemska hallucinationer om nätterna. Hon somnar ifrån vardagen och hon inte orkar måla eller spela piano längre. Hon håller upp en halvfärdig teckning. När hon känner starka känslor, till exempel glädje, faller hon ihop. Hon längtar efter att kunna skratta som vanligt igen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om