LKAB erbjuder de boende på Elevhemsområdet i Malmberget ett nytt hus i utbyte mog det gamla.
Kanske är det starten för en ny epok av samförstånd mellan gruvjätten och befolkningen i Malmfälten.
Kanske är det slutet för hela flyttcirkusen.
Jag tog en promenad i Elevhemsområdet i går för att få en känsla av uppbrottsstämningen. Den ville inte riktigt infinna sig.
Det var så ödsligt som man kan förvänta sig en tidig eftermiddag i december då bara adventsstjärnorna lyser i de nedsläckta husen.
Några hus är förvisso instängslade för att göras redo för en avfärd som kanske inte blir av. Här och där står också blå containrar som jag gissar innehåller delar av bohag.
Allt är inbäddat under ett mjukt snötäcke och avger mest ett slumrande intryck. Det hade kunnat vara ett villaområde i vilken svensk småstad som helst – om det inte vore för det faktum att verksamheten i underjorden snart kommer att leda till att marken under husgrunderna rämnar.
Nu kanske hela flyttcirkusen stannar av, den som har gjort Malmberget världsberömt. Fortfarande kommer villaägarna att kunna välja inlösen eller husflytt, men vem gör det när det finns en sprillans ny kåk i potten?
Det kan inte ha varit lätt för LKAB att erkänna att man har underskattat de tekniska problemen. Husflytten är både ett försök inför framtiden och ett prestigeprojekt i sig.
I horisonten skymtar hela stadsflytten i Kiruna. Vad blir det av det efter det här? Vem vill åta sig att flytta Stadshuset på 50 gånger 50 meter?
Det är inte bara de svårigheterna att flytta husen som ligger bakom LKAB:s nya erbjudande, eller som sagt kompletterande erbjudande.
Tandläkaren Lars Erik Johansson har varit en av förgrundsfigurerna i villaområdets förhandlingsgrupp. I går var han förhoppningsfull, men försiktig och ville egentligen inte uttala sig.
Framför allt är han är rädd om det nya samtalsklimatet som han ser som den stora orsaken till genombrottet. Men han kan ge en bakgrund till dagens situation.
Han minns ett möte där LKAB:s kvalitets- och miljödirektör Anders Furbeck sa att han tar emot den utsträckta handen från villaägarna.
– Då började processen när vi började samtala lugnt och stilla och slutade att uttala oss om den andra parten. Vi accepterade också att vi hade olika åsikter och började försöka förstå varandra, säger han.
Lars Erik Johansson ser erbjudandet som historiskt i det avseendet att man är på väg att nå en lösning i samförstånd trots att styrkeförhållandet minst sagt är asymmetriskt.
– Nu har den stora parten har gett den lilla en möjlighet att få rätt, säger han.
Det är inte helt självklart med tanke på LKAB:s inte helt okomplicerade relation till befolkningen i Malmfälten. Det räcker med att nämna händelser som gråbergsaffären och gruvstrejken för att riva upp gamla sår.
Förhållningssättet till samhällena har också varierat genom åren – från patriark och samhällsbyggare till den senare tidens synsätt att ett gruvbolag ska ägna sig åt sin kärnverksamhet och kommunen sköta stadsplanering.
Från LKAB:s sida är man noga att understryka att den nya dealen inte är prejudicerande, ett avsteg från någon policy eller ett erbjudande utöver det som minerallagen kräver.
– Man ska akta sig för att betrakta det här som ett standarderbjudande. Livet är föränderligt och det ena fallet är inte det andra likt. Det här är en tillämpning av minerallagen i en extrem situation, säger Anders Furbeck.
Jag vandrar vidare och kommer till utkanterna av Elevhemsområdet. På Altanvägen lyser det i ett köksfönster och knackar på hos Erik Burk.
Han hör till dem som redan har låtit LKAB lösa in huset och kan inte glädja sig över det nya erbjudandet. Tvärtom.
– Jag känner mig blåst som sålde. Nu hyr jag huset och betalar dessutom för ström, vatten och underhåll. Men jag är luttrad efter allt som har varit, säger han.
Erik Burk tittar ut från köksfönster mot området där ett antal hyreshus stod för bara ett tiotal år sedan.
– Då var det här ett fint ställe att bo på. Det var lugnt och stilla, kiosk och affär alldeles i närheten. Nu vill jag helst härifrån. Jag står i kö för en lägenhet, men det finns inga, vare sig här eller i Gällivare.
Erik Burk anser att LKAB borde ha löst in alla hus för länge sedan. Då hade man sluppit den orättvisa situation som har uppstått nu.
Att riva upp några ingångna avtal är dock inte aktuellt från LKAB:s sida. Anders Furbeck säger att var och en hade att ta ställning till de alternativ som förelåg då.
– Efterhand kan saker se annorlunda ut, säger han.