LÄS FLER KRÖNIKOR PÅ DUONOJE.SE
Utanför Coop står ett antal mopedkillar och lever om och vid kvarterskrogen står två själar som kanske fått i sig en, två eller tre eftermiddagspilsner för mycket. På parkeringen samsas en gammal sliten Volvo 240 om utrymmet med en splitterny BMW.
Inne på affären är det liv i luckan. Småbarnsföräldrar gör sitt allra bästa för att få sina barn att inte uppmärksamma leksakshyllan. Nyblivna tonåringar springer omkring bland chipshyllorna och skrämmer tanter. En sjukpensionär lastar rullatorn med ärtsoppa och vid tacoshyllan fyller barnfamiljerna sina korgar fulla med Sveriges okrönta nationalrätt. Det ska fredagsmysas och fisas.
Runt omkring butiken går en lång man med udda varor i sin korg. Han har ingen jacka trots kylan och den piskande vinden utanför. Han kikar långsamt och misstänksamt upp från cornflakespaketet. Likt en hök spejar han över när och fjärran. Leker han spion? Nä, det är nog en vakt med civila kläder.
Vid kassorna är det långa köer. Det frustas och pustas från sina håll. Framme för att betala står en tant som inte har bråttom alls. Slantarna räcker inte riktigt till men hon får några kronor av en medmänniska. Kanske bara för att kön ska flyta på, men en fin gest ändå.
Vid några bord i caféet sitter ett gäng finsktalande herrar och diskuterar smått och gott. En samlingsplats för områdets filosofer. Kanske löses några världsproblem den här eftermiddagen.
Vid bänkarna vid ingången har en tiggare slagit sig ner för att ta en välbehövlig paus från det kyliga klimatet. Täckbyxorna är på och benen dinglar fröjdsamt. Hon har ett leende på läpparna. Bortåt pantmaskinerna återvinner en man sina ölburkar. Kanske kommer det en slant så han köpa sig några nya. Bara nu han inte trycker på fel knapp och råkar rädda barnen istället.
På busshållplatsen väntar trötta medborgare tålmodigt på sjuans buss. Alla har de olika klädstilar, ursprung, dialekter och arbetssituation. Det är trötta blickar med en innerlig längtan efter att få träda in i hemmets borg och skaka av sig dagens åtagande.
Sakta men säkert börjar centrum tömmas på folk. Runt husväggarna på Edeforsgatan börjar ljusskygga gestalter röra sig. De är deras tid nu.
Så småningom lägger sig natten över området. I somliga hem snarkas det och i andra partajas det. Om ett par timmar stiger solen upp och en ny dag börjar. Det är över 300 dagar till nästa år. Vardagslivet, det består.