Trotjänaren har gjort sitt
ÖVRE SOPPERO. Det har hänt att den inte startar när den ska.Och ingen vet säkert hur länge frivilliga brandvärnets Scania Vabis från 1962 har tjänat i Övre Soppero.- Den kom i alla fall innan jag började, säger samordnaren Tord Nilsson med 30 år vid värnet.
Brandkannan hänger mest som kuriosa i brandgaraget.
Foto: Hans Sternlund
Det märks också att den saknar många moderniteter.
Tord Nilsson får ta ett stadigt tag i den gigantiska vita ratten i bakelit när han ska svänga ut på byvägen.
- Den är tungstyrd som tusan. Muskelservo kanske man kan säga, säger han.
Det är inget fel på skicket. Större tiden av sin levnad har den stått i garaget i Soppero och mätaren visar att den bara har 2 651 mil på samvetet. Knappt inkörd med andra ord.
Var har den rullat?
Klenoden i Soppero har också gett eko bland brandbilsentusiaster i hela landet. Det går inte en sommar utan att det kommer någon långväga gäst för att titta och höra sig för.
- De verkar vara med i någon klubb för veteranbrandbilar och de flesta vet mycket mer än mig om modellen. Någon hade besökt nästan alla brandstationer i hela Sverige, säger Tord Nilsson.
När den kom och var den har rullat tidigare är det ingen som kan svara på.
- Den fanns här när jag började för 30 år sedan. Jag skulle tro att den har gått inne i Kiruna förut. Jag tror inte att de har skickat helt nya bilar hit.
Nu startar den
Den här gången startar Scanian på första försöket. Man har kopplat in underhållsladdning för att händelsen den 24 mars inte ska upprepas.
Den kvällen var var nedåt 30 grader kallt när larmet kom om en brand i en bastubyggnad. Tord Nilsson var bland de sista som kom till brandgaraget där det rådde full aktivitetet för att få i gång brandbilen. Batteriet hade laddat ur och ingen starthjälp ville bita.
Frös i slangarna
Brandvärnsmännen tog pumpen och smalslangarna i en annan bil och satte fart mot branden.
Väl på plats lyckades de få fram vatten i en upphuggen vak på älven, men så fort de släppte pumpen frös det i slangarna. Trots missödena var branden under kontroll men inte helt kvävd när brandvärnen i Karesuando och Vittangi anlände.
Dags för pension
Även brandbilen från Karesuando hade problem med att få fram vatten på grund av frysningar i tilloppet.
- Men bastun blev kvar och klarade sig med invändiga skador. Jag tycker att det var en bra insats och vi fick beröm från räddningsledningen, säger Tord Nilsson.
Bastubranden har fått Soppero byars samfällighetsförening att skriva till Kiruna kommun och begära att brandvärnet ska rustas upp.
De anser bland annat att det är dags att pensionera den 46 år gamla brandbilen.
- Det finns alla skäl för myndigheterna att se över sitautionen. Man måste kunna ha ett brandvärn som kan hålla stången tills en riktig brandkår kommer på plats. Så fungerar det inte i dag, säger styrelseordförande Thore Johansson.
Pickup en ersättare
Det gemensamma svaret från räddningschefen och förvaltningschefen är att det är omöjligt att överallt och dygnet runt ha en beredskap för alla typer av tillbud.
Brandbilen är visserligen gammal, men klarade den senaste besiktningen utan anmärkningar, står det att läsa i svaret.
Tord Nilsson som har varit med om kraftiga indragningar under sin tid är inte heller nöjd. Han anser att det behövs fler övningar och pengar till skottning kring brandposterna.
Han är också beredd att byta ut brandstationens trotjänare.
- Det skulle räcka ganska bra med en pickup som de tydligen ska köpa in till Abisko. Då får man med sig den viktigaste utrustningen och två-tre man som ryms i hytten.
Kanske någon av entusiasterna är redo att göra ett byte?
Så jobbar vi med nyheter