Selbi och Helen finns för varandra

Selbi Ataeva är politisk flykting från Turkmenistan - ett land som gränsar till Kazakstan, Uzbekistan, Afghanistan, Iran och Kaspiska havet.
Tillsammans med maken Serdar och sonen Sairan kom hon år 2004 som asylsökande till Migrationsverkets flyktingförläggning i Boden. När de hade fått permanent uppehållstillstånd flyttade de till Luleå.
2008 fick Selbi ett instegsjobb på Röda korsets mötesplats på Hertsön som är med i projektet Integrera mera. Där jobbar Helen Hugosson. De två kvinnorna fann varandra. Selbis jobb tog slut efter åtta månader men vänskapen består och de ringer, skickar sms och hälsar på hos varandra.
Vi från NSD möter kvinnorna i familjen Ataevas hem på Hertsön. Selbi är i full färd med att laga till en turkmenisk måltid bestående av huvudrätten mante som som ser ut som vackert blomformade paltar men som visar sig vara stekt köttfärs, morot och lök inbakat i pasta. Till det bjuds Sallad Olivie, turkisk yoghurt och olika starka såser.
Gästvänligheten har Selbi tagit med sig från Turkmenistan. Det är fullständigt självklart för henne att ställa sig och laga till festmåltider inför besök.
- Generositet är en sak som utmärker Selbi. Hon bjuder på sig själv och på det hon har. När jag var sjuk erbjöd hon sig att komma och ta hand om mig. Jag vet att om något händer så finns hon där för mig, säger Helen Hugosson.
Som en syster
Selbi Ataeva i sin tur förklarar att Helen är som en syster för henne.
- Enligt min religion och kultur är Helen min syster. Min man, jag och vår son är ensamma här i Sverige. Vi har ingen släkt här men vi har Helen. Det är inte så många svenskar som tar kontakt men Helen öppnade sitt inre, säger hon.
Helen Hugosson bor i Uttersjön utanför Lövånger i Västerbotten. Selbi och hennes familj har varit där och hälsat på.
- Helen bor i skogen. Andra unga människor bor i städer där det finns nöjen, säger hon och berättar sedan om när Helen och hennes man bjöd in till en riktigt stor fest i Röda korsets lokal i Skellefteå.
- Det var jätteroligt. Vi dansade och sjöng, säger hon.
Mat och sötsaker
Att dansa och sjunga är en viktig del i hennes kultur. I Turkmenistan gör man det mycket på allt från barnkalas till bröllop och andra stora fester. Och man håller hårt på gamla traditioner och sedvänjor.
Selbi Ataeva visar bilder från sin systers storslagna traditionella bröllop med traditionella kläder, pynt och utsmyckningar.
Helen berättar att turkmenska barnkalas skiljer sig från svenska. Det bjuds bland annat på både mat och sötsaker. Och det dansas - och skålas.
- Barnen måste först få nyttig mat och sedan tårta. Och vi skålar för att barnet som fyller år ska bli en bra person som vuxen, säger Selbi.
Läser på Komvux
Helen beklagar att hon på grund av sjukdom inte kunde gå på Sairans sjuårskalas.
- Min väninna Inez fick gå i stället och hon berättade efteråt att det var en stor upplevelse, säger hon.
Selbi och hennes familj trivs med sitt liv i Luleå men saknar alla sina anhöriga som är kvar i Turkmenistan. En stor sorg är att de som politiska flyktingar inte kan återvända för att hälsa på ens.
Selbi och hennes man Serdar läser just nu in gymnasiekompetens på Komvux. Båda skulle sedan vilja utbilda sig för jobb inom vården. De vill till att börja med utbilda sig till undersköterskor. Selbis dröm är att bli sjuksköterska.
- Serdar har jobbat i äldrevården i Luleå och trivdes väldigt bra med det, säger Helen.
Framåt person
Integrera mera och Röda korset kommer för alltid att finnas i Selbi Ataevas minne. Hon stortrivdes med sitt instegsjobb och Helen berättar om hur hon förvandlades från att ha varit tyst och försiktig till att blomma upp och förstå språket, det svenska samhället och sina rättigheter.
Selbi berättar med glädje om studiebesök i stadshuset, på Teknikens hus och i andra offentliga rum. Hon skulle informera sig om verksamheterna och sedan föra vidare informationen till andra invandrare.
- Vi fick möta Yvonne Stålnacke, säger hon glatt.
Öppna kanaler
Selbi berättar också om hur hon inom ramen för Integrera mera stod i gallerian i Hertsö centrum. Hon representerade Röda korset och bemannade tillsammans med människor från andra föreningar i området en monter med samhällsinformation som hör till Integrera mera-projektet.
- Projektet drivs av Luleå kommun genom Invandarservice och syftar till att få i gång verksamheter och öppna kanaler mellan föreningar, organisationer och Luleå kommun. Det ska öka integrationen och inflytandet, säger Helen Hugosson.