Nytändning på Stadsön
LULEÅ. I våras blev Stadsö-skolan kommunal friskola.Effekterna är mer pengar och makt att bestämma över dem, en plattare organisation och dessutom nytändning och entusiasm.
Foto:
Stadsöskolan var kommunens första och den fick sitt självstyre våren 2007. Nu har nästan ett läsår gått. Lärare och ledning är nöjda.
- Att ha makten över budgeten ger andra möjligheter att påverka. Inget är omöjligt och pengarna används vettigare, säger läraren Marja-Liisa Johansson.
Ekonomisk rörelsefrihet
I ett avtal har skolans ekonomi reglerats. Varje skola i kommunen får en summa pengar per elev för undervisningen. För en högstadieelev är det 37 652 kronor. Sedan finns det en del pengar för gemensamma resurser.
Självstyret ger Stadsöskolan möjlighet att välja bort delar av de gemensamma resurserna och i stället använda pengarna som skulle ha gått till dessa efter eget huvud. Ungefär som i en privat friskola.
Några exempel:
På Stadsöskolan är en av skolans lärare studie- och yrkesvägledare på deltid. Skolan arbetar i stället för ett närmare samarbete med företag för att kunna erbjuda bra praktik för eleverna.
I stället för att ha en fast kuratorstid samarbetar Stadsöskolan med en konsult vid behov.
- Det är ju inte så att vi inte kan erbjuda eleverna kurator om de så skulle behöva. Men vi har ett annat sätt att arbeta med de här frågorna, säger Fagervall.
Stadsöskolan betalar bara 25 procent av det andra betalar för den centrala utvecklingsenheten.
Skolan betalar inget för tal/hörpedagoger, eftersom de mest arbetar med barn i de lägre åldrarna och har hand om sin egen vikarieförmedling.
Stadsöskolan har genom detta cirka 15 procent med pengar att röra sig med än andra kommunala skolor.
Treårsbudget
Budgeten sträcker sig över tre år och det ger möjligheter att fördela olika över åren.
- Man skulle kunna säga att vi plockar russinen ur kakan. Men de enda vi utmanar är de centrala funktionerna, säger Dan Bergman, som arbetar som ledningsstöd.
Han berättar att man fått ner klasstorlekarna.
- Det som är skönt är entusiasmen och nytändningen. Det påverkar lärarna att ta tillbaka auktoriteten och ge elever som inte har motorn en kärleksfull spark i baken.
I elevfiket sitter Therese Strand, Stina Myrevik och Lina Myrevik. De säger att de inte är så insatta i ekonomi och egentligen inte märkt så stor skillnad, men att de vet vad det handlar om. Det som är viktigt i skolan är en bra arbetsmiljö.
- Men utan kompisarna skulle jag aldrig klara skolan. Det är viktigt att trivas, säger Lina Myrevik.
Så jobbar vi med nyheter