Mindre än var femte våldtäkt klaras upp

Läkaren vid kvinnokliniken på Sunderby sjukhus, har ingen förklaring till varför uppklarningsprocenten är så mycket sämre i Norrbotten än i landet som helhet.
- Jag kan inte säga om polisen eller sjukvården i Norrbotten gör någonting speciellt fel. I sjukvården har vi nog rätt länge vetat hur våldtagna kvinnor ska omhändertas. Däremot tror jag inte att vi har varit medvetna om hur omfattande det här problemet är. Det är faktiskt ett stort folkhälsoproblem. Fler än var tionde kvinna har alltså utsatts för någon form av sexuellt tvång. Det här kan ge psykiska problem som visar sig på många områden i livet, säger han.
Att utsättas för en våldtäkt klassas som den svåraste formen av personligt trauma. Förövaren är oftast en närstående, vilket kan göra traumat ännu värre.
Vården spelar viktig roll
Enligt Olof Granqvist har sjukvården en oerhört viktig roll både för hur våldtäktsoffret ska återhämta sig från övergreppet och för möjligheterna att få gärningsmannen dömd.
- Att ge offret ett bra bemötande med respekt, trygghet och omhändertagande är A och O. Det har också visat sig att de offer som blir väl omhändertagna i sjukvården polisanmäler våldtäkten i större utsträckning, säger han.
Det är också väldigt viktigt att dokumentera offrets skador och ta det nödvändiga proverna, exempelvis DNA-prover, för att kunna använda som bevisning vid en rättegång.
- Vi måste ha patientens tillåtelse för att få ta DNA-prov. Men även om inte patienterna vågar eller vill göra en anmälan när de besöker sjukvården är det väldigt bra om man kan få tillåtelse att ta prover. Om då kvinnan som våldtagits ändrar sig, vilket många gör efter en tid, finns bevismaterialet. Jag tycker att det vore bra om proverna kunde sparas åtminstone i ett år för att kvinnorna ska ha den här möjligheten, säger Olof Granqvist.
Många myter
Han menar att det finns många vanföreställningar och myter när det gäller våldtäkter.
- Det finns de som tror att om en kvinna inte gör fysisk motstånd så är det ingen våldtäkt. Men den mänskliga naturen är sådan att vi, liksom många av djuren, styrs av ett "fright or fight-beteende". Det vill säga vi försöker fly. Om inte det går slåss vi. Men mot en fysiskt mycket starkare motståndare är det hopplöst. Då gör vi människor instinktivt så att vi blir helt passiva, spelar död, säger han och fortsätter:
- Samma beteende kan man se hos barn när det börjar brinna på daghem. I stället för att fly spelar de döda. Det är en instinkt och betyder inte på något sätt att övergreppet är mindre allvarligt eller mindre traumatiserande, säger han.
Olof Granqvists föreläsning ingick i en workshop med temat hot och våld som akutsjukvården vid Sunderby sjukhus höll på fredagen.
Bland annat behandlades hur våldsoffer, exempelvis kvinnor som utsatts för våldtäkt och barn som misshandlats eller på annat sätt farit illa, bemöts och behandlas i sjukvården. Även hur sjukvårdspersonalen ska hantera våldsamma och hotfulla personer togs upp.

Mindre än var femte våldtäkt klaras upp

LULEÅ. I Sverige som helhet klaras över hälften av alla våldtäkter upp - i Norrbotten inte ens var femte.- Det är väldigt viktigt hur vi i sjukvården tar hand om våldtagna kvinnor, både för kvinnorna och för brottens uppklarande, säger läkaren Olof Granqvist.