Marju återvinner på ett unikt sätt

"Marju Matsin design" står det på skyltfönstret till lokalen bakom Haparanda Stadshotell. I fönstret visar hon smakprov på sin spännande produktion. Kreationerna är sydda av tyger i olika naturmaterial och har virkade och vävda detaljer. Andra plagg är i tovad ull. Några har inslag av päls.
Inne i lokalen fångar en aftonklänning sydd av en spetsgardin blicken.
Alla plagg som hänger på galgarna för försäljning drar blickarna till sig.
Det handlar verkligen om speciella kläder som den som köper kommer att vara alldeles ensam om.
Sydde dockkläder
Mormor hemma i Tartu i Estland lärde Marju Matsin att sticka, virka och brodera. Mamma lärde henne sy.
- Det där var något som alla flickor skulle lära sig. I skolan hade vi textilslöjd. Träslöjd hade bara pojkarna.
- Jag tyckte att det var väldigt roligt med sömnad och sydde först dockkläder och sedan kläder till mig själv, säger Marju Matsin.
När hon skulle läsa vidare efter gymnasiet så valde hon emellertid ett helt annat område. Hon gick en femårig agronomutbildning på universitetet i Tartu.
Praktikant i Kukkola
Det var agronomyrket som tog henne till Sverige.
- Via en lantbruksorganisation som samarbetar med Sverige kom jag till en lantgård i Kukkola som praktikant. Vi var fyra tjejer från Estland som kom till olika lantbruk i Norrbotten.
Marju Matsin mötte sin blivande man, Lennart Sadinmaa, i Tornedalen och blev kvar.
- Jag kom för 17 år sedan och vår son, Karl, har fyllt 16. Vår dotter Marie är 14 år.
Fram till för ett år sedan bodde familjen i Kukkola. Nu bor de i Haparanda.
- Men Kukkola är som min hemby och jag är med i byaföreningen, säger Marju.
I EU-projekt
Hon startade företaget Marju Matsin design för fyra år sedan. Det var i samband med att hon var med i ett EU-projekt, Haparanda Production.
- Vi var sex kvinnor som var med i projektet och fem startade sedan eget företag. Det var ett bra nätverk med kreativa människor och bra idéer. Vi fick styrkan att starta eget. En av de andra kvinnorna, Jaana Karvo, har jag ett nära samarbete med. Hon tovar i ull och vi gör kläder tillsammans under namnet Marjaana Design.
Ett syfte med EU-projektet var att koppla hantverkarna till turismen och industrin. Gruppen arbetade med den svenska professorn och designern Birgitta Watz, Stockholm och den franska professorn och konstnären Jana Masikova.
I Frankrike
Marju Matsin tycker om att samarbeta med andra hantverkare. Hon berikas och inspireras av det. Hon berättar om en resa till Caunes Minervios i Frankrike i våras som några kvinnliga hantverkare gjorde som en följd av EU-projektet.
- Vi fick ställa ut våra produkter där.
I en broschyr om utställningen står det: "Polcirkelflickorna inspireras av naturens kraftfulla skiftningar, de långa, mörka och snöiga vinternätterna med det magiska norrskenet och de ljusa, soliga sommarnätterna då ingen vill sova. De känner sig besläktade med alla i världen och hoppas på samarbete som liknar den rena floden när den flyter genom världen utan gränser".
Egentligen Finland
Marju Matsin upplever Haparanda som en gränslös stad. Gränsen mellan Sverige och Finland märks inte mycket och hon har alltid känt sig accepterad som utifrånkommande. Ingen har ifrågasatt henne här. Tvärtom har hon mötts av välkomnande och generositet.
- Det här är egentligen Finland. Jag pratar finska med nästan alla mina kompisar och jag har gått en treårig skräddarutbildning i Torneå, säger hon.
Hon besöker sitt gamla hemland minst en gång om året. Föräldrarna och två bröder bor kvar där.
- Estlands självständighet gör att folk kan bestämma mer själva. Men all förändring är inte positiv. Tallin var till exempel mer spännande under sovjettiden, nu är det en stad som Helsingfors eller någon annan storstad.
Tänker på miljön
Marju Matsin tänker väldigt mycket på miljöfrågor. Hon ser tydliga hot mot jordens framtid. Det är självklart för henne som designer att använda återvunnet material.
- Att konsumera som vi gör i dag håller inte i långa loppet. Alla måste få upp ögonen för det.
Hon pekar på klimatförändringarna.
- De syns så tydligt också i Norden. När första snön kan dröja till julafton och när fästingar har blivit vanliga här uppe då är inte allt som det ska. Det finns hur mycket tecken som helst på att vi håller på att fördärva vår jord, säger hon.
Avbytare i jordbruk
Dagens ekonomiska uppgång gläder Marju Matsin. Den innebär att människor får mer köpkraft och att hon får fler kunder.
Hittills har hon kombinerat designandet med inhopp som avbytare i jordbruket på ömse sidor om riksgränsen. Med sin gedigna agrara skolning och kunskap i robotmjölkning är hon efterfrågad. Hon arbetar hos en storbonde i svenska Kukkola och en annan storbonde i finska Arpela.
- Båda har omkring 60 mjölkkor som robotmjölkas, säger hon.
Ekologisk odling
Som om inte designandet och jobbet som avbytare vore nog så är Marju Matsin odlare också. Hon har sina odlingar på marker som tillhör storjordbruket i Kukkola.
- Det är så praktiskt. Där finns allt från traktorer till gödsel att tillgå.
- Jag odlar morötter och rödbetor. Folk beställer mer och mer av mig. Det handlar självklart om ekologisk odling.
Marju Matsin är också styrelseledamot i EU-projektet Leader Tornedalen som ska utveckla landsbygden.
- Vi tar emot ansökningar om medel till olika utvecklingsprojekt. Vi har till exempel varit med och förmedlat pengar till bevarande av gammalt hantverkskunnande. I Juoksengi har ensamkommande flyktingbarn fått lära sig att bygga gärdsgård tack vare EU-medel, säger hon.