Männen får lön - kvinnorna extrapeng

Vi möts över en lunch på en restaurang i Luleå centrum. Elin Söderström kommer från Banverket där hon är civilingenjör. Emma Nilsson läser till receptarie på distans och har lämnat läxböckerna för en stund. Bredvid heltidsarbetet respektive heltidsstudierna tränar tjejerna tre timmar varje vardagskväll och under helgerna är det matcher som gäller. De två har knappast någon fritid att tala om.
- På kvällarna lagar man alltid mat, säger Emma.
Det är viktigt att äta bra för att orka med det stentuffa schemat.
När servitören kommer till vårt bord och frågar vad vi ska äta diskuterar Elin innehållet i en rätt. Hon bestämmer sig för en sze-
chuankyckling. Emma beställer en caesarsallad.
Föräldrar på matcher
Elin Söderström är från Västerås och började spela basket när hon var 13 år gammal. Emma Nilsson, från Överkalix, var två år äldre när hon startade. Nu är de inne på åttonde respektive fjärde året med elitspel i Luleå Basket.
- Jag spelade ett år med Sundsvall och två år med Marbo, ett lag i Kinna utanför Borås, innan jag kom hit, säger Emma Nilsson.
Emma berättar att hennes mamma var baskettränare och att föräldrarna ständigt ställde upp med skjuts och kom och hejade på matcherna.
- Nu kommer de på alla hemmamatcherna och de närmaste bortamatcherna, säger hon.
Möter två motståndare
Elin Söderströms föräldrar har varit lika engagerade. Eftersom de bor
i Västerås så kommer de sällan på Luleå Baskets hemmamatcher.
- Men de kommer på alla bortamatcher! säger Elin.
Dambasketens elitserie består av tolv lag. Närmaste motståndarlag finns i Umeå. För att spara pengar brukar Luleå basket försöka möta två avlägsna motståndare under en helg.
- Vi kan till exempel möta Eos
i Lund en dag och Sallén i Uppsala nästa dag, förklarar Emma.
- En annan helg kan vi möta Norrköping och Visby, säger Elin.
Tacksamma mot sponsorer
Medan herrarna i Plannja basket är proffs och lever på att spela basket har damerna i Luleå basket något som Elin Söderström kallar för
"extrapeng".
- Det är en liten ersättning, säger hon.
- Den räcker i princip till hyran, säger Emma Nilsson.
"Extrapengen" är dessutom mind-re nu än vad den var förra året. Tjejerna får känna av lågkonjunkturen.
Det går sämre för de företag som sponsrar Luleå basket, alltså har de minskat storleken på bidraget.
Elin och Emma är mycket noga med att påpeka att de är jättetacksamma mot alla sponsorer och vad de ger. Det som skulle behövas är många fler sponsrande företag.
Önskar bättre villkor
Eftersom företagens vilja att sponsra hänger ihop med hur stor publik de når så hoppas de två först och främst på mer publik.
Hemmapubliken är av mycket stor vikt.
En entusiastisk hejande publik bär spelarna, menar Elin Söderström och Emma Nilsson.
- Ju mer publik desto mer laddad blir man. Det är jätteroligt att komma in i hallen om det är mycket folk, säger Elin.
Under 2008 kom det i genomsnitt 800 personer på hemmamatcherna i Pontushallen.
- År 2005, när vi var i finalerna, kom det i genomsnitt 1 500 per match, säger Elin.
De påpekar att de inte missunnar herrarna i Plannja att ha goda villkor, men däremot önskar de att också damerna ska få bättre villkor.
Salva mot damfotbollen
- Vi har faktiskt inte tänkt på att det skulle ligga en orättvisa i våra olika villkor. Men när vår nya klubbdirektör, Anna Jonsson, tog upp saken insåg vi att det är lite orättvist att det går mycket mer pengar till männen, säger Emma.
- Synen på damidrott är en annan än synen på herridrott. Titta bara på vad Lars-Göran Niemi säger om damfotbollen, säger Elin.
Några dagar innan vi träffas och efter att ha sett en halvlek av matchen Sverige-Norge har före detta hockeyspelaren, nuvarande fastighetsmäklaren, Lars-Göran Niemi, riktat följande salva mot damfotbollen på en av NSD:s sportbloggar:
"Detta är sämre än åttaåriga pojkar. Lägg ner skiten, värdelöst. Tekniken är under all nivå, spelsinnet är noll. Nu måste kvinnorna sluta försöka spela boll, detta är en katastrof".
Nöjet driver dem
Att spela basket är det roligaste som Elin Söderström och Emma Nilsson vet. Det är nöjet som driver dem att fortsätta det hårda livet som spelet på elitnivå kombinerat med heltidsjobb eller heltidsstudier innebär.
På frågan vad de tvingas offra för att hinna med svarar Elin:
- Man hinner knappast träffa några andra människor än de i laget och de på jobbet.
Elin är sambo med Anders Bergman. Emma är singel. På frågan om barn är en omöjlighet i sammanhanget svarar tjejerna att det finns mammor i elitlagen och att det verkar fungera bra.
Men: det kräver pappor som tar sitt ansvar.
Här kommer en annan skillnad i mäns och kvinnors villkor fram. Killar spelar längre upp i åldrarna.
- Att bli förälder påverkar inte killarna som det påverkar tjejerna som gör allt det kroppsliga. Killarna kan fortsätta att träna som vanligt, säger Emma Nilsson.
Klockan tickar snabbt. Snart är lunchtiden slut. Det visar sig att Elin Söderström egentligen bara har en halv timmes lunch. Med tanke på att intervjun tog längre tid än så måste hon sitta över för att kompensera arbetsgivaren. Och då blir det extra svårt att hinna till träningen som börjar klockan 17 och slutar klockan 20!
Dubbla träningspass
- Eftersom vi inte har möjlighet att träna på dagtid så kör vi dubbla pass på kvällarna. Vi är inte hemma förrän vid halv nio på kvällen, säger Elin.
Innan vi skiljs åt frågar jag om tjejerna har något ytterligare budskap till NSD:s läsare. Det har de:
- Kom på våra matcher. Ju fler som kommer desto gladare och mer taggade blir vi. Och mer publik ger fler sponsorer, säger Elin.
- Kom och heja på oss! säger Emma.