Många gånger under mitt läsande liv har jag tänkt att jag skulle ha gjort en förteckning över allt jag läst, med någon kommentar om vad läsningen gav. Men redan när jag tänkte det första gången hade jag läst så många böcker att jag inte tyckte det var lönt att börja på listan, eftersom den skulle bli så ofullständig.
Litteraturens betydelse i mitt liv kan knappast överskattas. Min barndom bestod av knappa omständigheter, kokt fisk med löksås, och en uppfostran som byggde på tesen att barn är som gräs: de växer bäst utomhus. Men jag får tacka mina föräldrar för att de insåg att det är kultur som ger en växande människa den bästa näringen.
Deras litteratursmak var blandad. I bokhyllorna fanns arbetarförfattare, Dan Andersson, Evert Taube, Min Skattkammare, men också mängder av Det bästa, både böckerna och tidskriften.
Som barn gjorde man ingen skillnad, utan matade in alltsammans, blandade det med sin egen fantasi, och kände hur de olika världar som böckerna erbjöd, också var öppna för mig. Jag läste tills pärmarna föll av böckerna (med benägen hjälp av gråhundsvalp), och kände aldrig att jag saknade något. Jag fick segla på Söderhavet, slita som torpare, göra expeditioner till Borneos djungler, flyga med Peter Pan till landet Ingenstans, och följa med Jules Verne till jordens medelpunkt. Utan att lämna glesbygden.
När jag tänker tillbaka, ser jag vilka stora brister som min och mina syskons uppväxt och fostran hade. Men för min del så mer än kompenserade litteraturens värld det för mig. Jag kände mig rik, redan som barn, därför att jag alltid hade en skatt av böcker att hitta näring i. Den unika identifikation med fiktiva världar och karaktärer, som litteraturen kan erbjuda, är en överlevnadsfaktor av rang.
Människor som överlevt koncentrationsläger har vittnat om hur fantasin, och föreställningsförmågan gett dem den extra kraft som gjort att de överlevde, till skillnad från andra kamrater. Det är i hjärnan som vår främsta resurs sitter. Litteraturen, och självklart alla andra konst- och kulturyttringar, är det som håller människan vid liv. Inte bara fisken och löksåsen.