"Jag blev skälld för att vara lapp"

LULEÅ. Linda Dynesius, 18, Björkudden, är same och har råkat ut för kränkningar på grund av det.- Jag minns en gång när jag gick i lågstadiet och blev skälld för att vara "lapp". Då svarade jag "Jag är inte platt och det går inte att skriva på mig", säger hon.

Foto:

Norrbottens län2008-04-25 06:00
Linda Dynesius träffade barnombudsman Lena Nyberg i Kulturens hus i Luleå i går. Hon är en av 50 samiska ungdomar från Bokenskolan och Östra skolan i Jokkmokk som har varit med i projektet "Rätten till delaktighet och inflytande för samiska barn och ungdomar" som Sveriges, Norges och Finlands barnombudsmän har genomfört.
- Vi träffade ungdomarna i Jokkmokk. Nu har vi skrivit en rapport med deras synpunkter i ämnet. I dag har vi haft återträff här i Luleå. Ungdomarna har fått komma med synpunkter på det vi tagit med och nu ska vi skriva ihop den slutgiltiga rapporten, säger Lena Nyberg.
Brist på skolmaterial
Rapporten ska innehålla 171 nordiska sameungdomars beskrivningar av sina liv. Ungdomarna är mellan 13 och 18 år gamla.
- Syftet är att underlätta för samiska barn och ungdomar att framföra åsikter i enlighet med FN:s barnkonvention. Rapporten innehåller en rad förslag på vad som kan förbättra deras situation. Den ska delas ut till bland annat regeringen och de nordliga kommunerna, säger Lena Nyberg.
En återkommande synpunkt från ungdomarna har varit att det finns stora brister när det gäller rätten till undervisning i modersmålet samiska. De påpekar också bristen på skolböcker och annat skolmaterial som är anpassat till den samiska kulturen med till exempel renskötsel och sameslöjd.
- Och de saknar barn-, ungdoms- och nyhetsprogram som handlar om samiska barns och ungdomars liv. De upplever stora brister i medierna, säger Lena Nyberg.
Värre för storasystrar
Linda Dynesius berättar att när hon gick på lågstadiet i Porjus så kom det en lärare och hade modersmålsundervisning med henne en gång i veckan. Senare har hon fått läsa samiska språket och haft undervisning i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen med anpassning till den samiska kulturen.
När det gäller nedsättande tillmälen så har det också blivit bättre med åren tycker Linda Dynesius.
- Med åldern blir det mindre småtjafs, säger hon och berättar att det var värre för hennes två storasystrar som gick sameskolan.
- De hade det bättre i skolan eftersom alla elever var samer men det pekade samtidigt ut dem som tillhörande en speciell grupp och de utsattes i större utsträckning för kränkningar utanför skolan.
Glad och stolt
Linda Dynesius började på gymnasiets handelsprogram men har sedan gått över till Östra skolan som har satsat på integrering och erbjuder samiska program.
Hon hoppas verkligen att samiska barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande ökar, att hennes barn får läsa samiska, blir stärkta i sin samiska identitet och slipper kränkande tillmälen.
- Jag är glad och stolt över att tillhöra en ursprungsbefolkning och vill föra vidare den kulturen, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!