Hörselskada - gränslös sjukdom

Ett 40-tal personer från hörselföreningarna i norra Sverige, Finland och Norge var med på träffen i Svanstein.
- Det handlar om ett projekt för att utbyta kunskaper och erfarenheter över gränserna, berättar Järker Lundström, distriktsordförande Hörselskadades riksförbund
i Norrbotten.
Siffran 33 000 bygger på statistik som visar att över en miljon svenskar, 14 procent av befolkningen, har hörselskador.
Vanligast är diskantskador beroende på åldersförändringar, men även buller skadar diskanten.
- Fåglarna är det första som försvinner. Däremot kommer man länge att höra till exempel bussar och trafik, säger Jan Nyström, landstingets syn- och hörselvårdsenhet.
Han hade mycket intressant att berätta i Svanstein, framför allt om utbudet av hjälpmedel.
Tolken i fickan
Det finns allt från babyväckare till benledningshörapparater.
- Det som nu kommer är IP-telefon; bildtelefon som gör att man kan läsa på munnen. Den är relativt dyr, men socialstyrelsen ger oss pengar. Alla döva och döva/synskadade har fått IP-telefon och vi använder pengarna så långt de räcker, säger Jan Nyström.
En annan nyhet är "tolken i fickan". Med hjälp av 3G-telefon eller dator ringer man upp förmedlingen i Luleå där det finns tolkcentral med studio. Tolkarna åker även ut i länet för att exempelvis skrivtolka på möten och hjälpa till vid läkarbesök.
Inte ens 15 procent av de hörselskadade i yrkesverksam ålder har hörapparat.
I Norrbotten betalar patienten utprovningsavgiften, cirka 500 kronor per apparat.
Själva apparaten och de flesta andra hjälpmedlen är fortfarande gratis. Ett undantag är akustisk dörrsignal, berättar Jan Nyström:
- Det beror på att vi inte vill konkurrera med de enkla, billiga system som går att köpa på stan. Man kan även koppla in brandvarnare i systemen.
Han vill gärna slå ett slag för hörselslinga i hemmet.
- Slingan bygger på magnetisk överföring och har många fördelar gentemot andra system. Den är mycket billig, driftsäker, lätt att använda och kontrollera.
Antalet hörselskadade ökar snabbt, särskilt i yrkesverksam ålder och förtidspension är dubbelt så vanlig bland hörselskadade som hos befolkningen i stort.
- Samhället är uppbyggt för de hörande. Det är svårt att förstå innan man själv drabbats, säger Jalo-Jukka Törmänen.
Ett problem är utanförskapet.
- Många slutar gå på exempelvis konserter och föreläsningar, säger Järker Lundström.
- Och då man drar sig undan skapas andra problem. Kanske psykiska problem och att demens påskyndas då man inte hör, inte är delaktig, tillägger Törmänen.
Världens största
I Finland pågår försök med tolkar på distans. Via en tolkcentral nära Rovaniemi videotolkas möten och konferenser över hela landet så att hörselskadade kan vara med utan att behöva åka 100 mil.
Hörselhemmedes landsförbund i Norge har mer än 50 000 medlemmar.
Det är världens största hörförening i förhållande till befolkningstalet.
Harry Nästvik, hörselordförande i Nordlands fylke, fick sin första hörapparat 1980.
- Jag har haft en massa apparater som fungerat bra. Utvecklingen har gått framåt och i fjol fick jag cochlea-implantat.
Cochlea-implantat innebär att man opererar in en elektrod i innerörat.
Liksom i grannländerna har hörselskadade i Norge fortfarande problem med att få hjälp i tid.
- Det är långa köer för att få hörapparat, över ett år. Och upp till tre år för att få cochlea-implantat, men det blir hela tiden bättre, konstaterar Harry Nästvik.
Småpengar
Även Järker Lundström tycker att det gått framåt för de hörselskadade:
- Det varit en fantastisk utveckling senaste tjugo åren. Men kommer det att plana ut nu, är frågan han ställer till Jan Nyström.
- Nej, det tror jag inte, säger Nyström. Vi har ett EU-direktiv att öka tillgängligheten för hörselskadade och hjälpmedel är billiga. Det är småpengar om man jämför med vad sjukvården kostar i dag.