En katt bland hermelinerna

Genom takfönstret strömmar vårljuset in i Hermelinens och gymmet Helex lokaler. Kunderna går förbi frisören Look på bottenplan till receptionen.
På väg upp för trappan ser man hur kunderna på gymmet arbetar i maskinerna och cyklar på träningscyklarna.
- Jag var orolig att våra äldre patienter skulle tycka att det var jobbigt att se alla yngre träna. Men de tycker att det är roligt och vi har ett hus där det hela tiden sker möten, säger Anders Henriksson.
Tandkliniken Hermelinen, Quintiles-Hermelinen, och Företagshälsan Hermelinen finns i huset.
För 20 år sedan var etableringsrätten för läkare fri och det fanns få privata läkare i Luleå.
- Vi skulle inte sitta i en garderob någonstans. Vi ville ha kvalitet på utrustning och personal som motsvarade landstingets. Men vi visste inte hur mycket motstånd vi skulle mötas av. Vi skulle bli ett direkt hot mot landstingets monopol och vi förstod att granatelden skulle blir hårdare än den mot småskruttar, säger Henriksson.
På den tiden arbetade Yelverton Tegner som ortoped i landstingets tjänst.
Anders Henriksson, medicinare, hade redan slutat 1986. Han hade småbarn och arbetade mycket övertid.
När han fick nej på en begäran om att vara ledig en eftermiddag i veckan för att kunna hämta dem på dagis sade han upp sig.
Även Tegner tyckte att landstingets organisation var trög och möjligheter till utveckling små.
- Det var för mycket: nej, så har vi aldrig gjort eller nej, det går inte, säger Tegner.
Hermelinen startade 1990 i en trea i hörnet Kungsgatan och Storgatan. Där blev de inte långvariga.
Första flytten gick till lokaler bakom Shopping, kvarteret Hermelinen, därav namnet. Det kvarter där Hermelinen nu finns heter Råttan, och Henriksson konstaterar att det inte varit ett lika lämpligt namn.
Det är debaclen som de kommer ihåg, Televerket som misslyckades leverera fungerande telefonväxlar och golvet som var förstört efter ett halvår
Planen var att ha samarbete med tandläkare och sjukgymnastik i samma lokaler och då var lokalen bakom Shopping för liten.
- Vi har inte haft något behov att att pinka revir. En persons med huvudvärk kan behöva hjälp av en tandläkare eller en sjukgymnast istället för en läkare, säger Henriksson.
Henriksson/Tegner har en idé om vårdens uppbyggnad. Anders Henriksson tar whiteboardpennan och börjar förklara. Han ritar en triangel. Längst ner finns vårdcentralerna - basen i vården, sida vid sida i andra änden av den trekantiga figuren finns sjukhus och specialister i öppenvård.
Nu, säger han, är vården istället uppbyggd utan något mellanting mellan vårdcentralerna och sjukhuset.
Enligt Henriksson skulle en organisation av vården med fler specialister i öppenvård bli billigare. Sjukhusen i visionen är små och effektiva, patienten opereras av en skicklig kirurg med många operationer som garanterar kvaliteten.
De som kommer till sjukhuset har redan fått en kvalificerad bedömning av en läkare som är specialist i öppenvård.
- Att ta emot och diagnostisera patienter är det viktigaste för oss öppenvårdsspecialister. På sjukhuset är det en icke prioriterad verksamhet. Där är patienterna störningsmoment, säger Henriksson.
Som ett exempel på besparingar för landstinget säger har att Hermelinen tar emot 3 000 öppenvårdspatienter till öronmottagningen på ett år.
97,5 procent av dessa får den hjälp de behöver och behöver inte åka till Sunderby sjukhus. Enligt honom tar Sunderby sjukhus öronklinik emot mellan 500 och 600 patienter per år.
- Det är konstigt att det fortfarande finns de som har åsikten att vi inte ska ha privatvård även om det blir billigare, säger Tegner.
Från början var det många av kollegorna i landstinget som pratade skit om dem, säger de. Det motstånd de mött har inte främst kommit från politiker, utan från tjänstemän.
De säger att politikerna i Norrbottens läns landsting har erbjudits sitta med i styrelsen för Hermelinen. Men ingen har varit intresserad.
I gamla OBS-interiörs stora lokaler på Varvsgatan blev samarbetet möjligt. Huset byggdes om med integrationen av verksamheterna som grund och ljusgården byggdes. 1999 invigdes den nuvarande lokalen.
På plan fyra håller Läkarhuset Hermelinen till. Innanför dörren finns det kaffe och te för besökarna.
I personalrummet sitter Louise Gustafsson, operationssköterska och Maj-Britt Sundström, sekreterare, som varit med sedan starten.
- Vi gjorde allt. Jag kommer ihåg att vi klädde om britsar. Flyttningarna har varit roliga. Vi flyttade själva, bar och slet, men vi hade en flyttkarl till hjälp, säger Gustafsson.
I Quintiles-Hermelinens lokaler har testpersonerna fin utsikt över Norra hamn när de ska äta. På rummen är överkasten vinröda och gardinernas stora blommor matchar.
Yelverton Tegner kan numera titulera sig professor Tegner och ska satsa mer på sin forskning. Han har sålt sin andel i Läkarhuset Hermelinen. De nya ägarna är det finska företaget CapMan.
Anders Henriksson har fortfarande ägardelar kvar och sitter kvar som vd.
- Jag känner också ett ansvar mot personalen att det inte ska komma helt nya ägare och vill vara med på resan ett tag till, säger Henriksson.
Tegner och Henriksson säger att det inte är pengarna som varit drivkraften. Bägge har hjärtat till vänster, säger de. Tegners engagemang ligger i solidaritetsrörelsen och tidigare i Vietnamrörelsen.
- Jag har varit med i Vänsterpartiet, nu är jag med i Socialdemokraterna.
Anders Henriksson har varit medlem i Kommunistiska Arbetarförbundet och Socialistiska partiet.
- Jag har suttit i partistyrelsen. Men jag slängdes ut för 15 år sedan, en vd kan inte sitta med i partistyrelsen, säger Henriksson.
Så går Yelverton Tegner hem och filar på sin installationsföreläsning som professor i hälsovetenskap med inriktning idrottsmedicin.
Anders Henriksson fortsätter arbetet som doktor och med att driva företaget. Nu ska han nu klara sig utan kamraten sedan 20 år.
- Vi har jobbat ihop dagligen i 20 år så visst blir det annorlunda. Jag måste hitta någon annan att bolla idéer med.