LÄS MER: Hitta alla artiklar från Dundret Runt här.
Svetten blänker i ansiktet när Roger Ljunggren kommer i mål efter de fem milen runt Dundret strax före lunch-tid. Sedan halv åtta har han varit ute i spåret tillsammans med många andra likasinnade motionärer. Men en sak skiljer honom åt från de andra deltagarna. Han har bara en arm.
– Jag var med om en olycka 1995 och miste min arm. Jag har alltid idrottat och det har jag kunnat fortsätta med, men under andra former, berättar Gällivarebon.
Före olyckan var det mestadels boxning som höll honom i gång, men efteråt har sporter där benstyrkan är det viktigaste fått bli en ännu större del i hans liv.
– Jag kommer att skejta i morgon också, då tävlar jag för skadade militärer, Idrottsveteranerna. I dag åkte jag mest för skojs skull.
Vilken stil blir jobbigast med bara en arm?
- Klassiskt, Det är mycket svårare eftersom all kraft måste komma från benen. Och då är det väldigt viktigt att skidorna är bra, fungerar inte dom fungerar ingenting.
Dagens varv runt fjället var inte hans första.
– Jag tror det är tredje eller fjärde gången jag är med. Jag tycker det gick jättebra i år, berättar Roger Ljunggren som på slutet av sitt lopp fick sällskap av eliterna i spåret.