Att mista försvarsjobben blev ett lyft

LULEÅ. Det finns ett liv också efter en förbandsnedläggning. För tre år sedan förlorade Östersund både infanteriregementet och flygflottiljen.- Jag brukar säga att det var väl en himla tur att dom lade ner försvaret, säger Östersund kommunalråd Jens Nilsson (s).

Östersunds kommunalråd Jens Nilsson (s) saknar inte regementena och flygflottiljen. På gamla I5 finns nu Jämtkraft Arena.                       FOTO: Henrik Flygare

Östersunds kommunalråd Jens Nilsson (s) saknar inte regementena och flygflottiljen. På gamla I5 finns nu Jämtkraft Arena. FOTO: Henrik Flygare

Foto: Henrik Flygare

Norrbottens län2008-04-26 06:00
För Östersund blev det bar ett tillfälligt hack i befolkningsutvecklingen.
- Efter det har det vänt och varit positivt, befolkningen har ökat. I en kris blir det samling av medborgare, näringsliv och kommunen. Alla gjorde en kraftsamling, säger Jens Nilsson.
Men framtiden såg inte så ljus ut för Östersund när beskedet kom den 15 december 2004 om nedläggning av Jämtländs fältjägarregemente, Jämtlands flygflottilj, militärhögskolan och arméns tekniska skola.
Förlorade 1 440 jobb
Över en natt förlorade staden 1 440 arbetstillfällen och till det kom arbetstillfällen hos underleverantörer och entreprenörer.
- Jag sade två dagar efter beslutet fattats och vi dragit igång omställningsarbetet, att nu får vi sörja i tre veckor, men sedan är det inte en jäkel som får komma och gnälla. Nu ser vi framåt, säger Jens Nilsson om de tunga decemberdagarna för tre år sedan.
Välbesökta möten
- Vi ordnade möten varje år under mottot "nya tider" och jag har aldrig varit med om att ordna kommunala möten där det kommer 750 personer som applåderar det man pratar om, säger Bengt Marsh.
Östersund stod rustat inför förändringen.
- Vi hade studerat Statskontorets rapport om omställningsarbetet år 2000 när Kiruna. Härnösand och Sollefteå förlorade sina förband. Det hade gått bäst på de orter där det fanns ett nära samarbete mellan förvarsmakten, näringsklivet och kommunen, säger Bengt Marsh, stadsdirektör i Östersund.
Så i det pampiga rådhuset i staden flyttade militären in med representanter från varje förband och skola, liksom näringslivskontoren både från Östersund och Krokom och Arbetsförmedlingen. Det byggdes upp ett omställningskansli.
- Det var viktigt att visa de 1440 arbetstagarna i garnisonen att vi var måna om att ta tillvara deras kompetens. Vi skulle också visa näringslivet vilken kompetens som fanns i garnisonen. Det var lyckosamt, säger Bengt Marsh.
Nytt fängelse
Kompetensen räckte till etableringar av bland annat Försäkringskassan, Folkhälsoinstitutet och Naturvårdsverket. Det blev också beslut om byggande av ett nytt fängelse. Sammanlagt skrapade staten fram 1 250 ersättningsjobb.
Tre år senare är kommunledningen nöjd med hur det gick.
- Jag brukar säga att det var väl en himla tur at dom lade ner försvaret, säger Jens Nilsson.
- Från att ha varit en utpräglad garnisonsstad blev Östersund et analyskluster och en kvalificerad tjänstestad, säger Bengt Marsh.
Det gamla regementsområdet I 5 är det på väg att bli ett nytt bostadsområde med arbetsplatser i de gamla kasernerna.
Försäkringskassan och fordonsföretag flyttade in i Arméns tekniska skolas lokaler.
- På F4-området är det lite svårare. Civilflygplatsens restriktioner omöjliggör bostadsområden, men det finns en potential, säger Bengt Marsh.
Regeringens ansvar
- Kalle Petersen och Luleå är beroende av att regeringen tar sitt ansvar för ersättningsjobb, annars blir det väldigt tufft. Jag tackar den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att det gick bra för oss. Vi får se om Kalle får anledning att tacka den borgerliga regeringen, säger Jens Nilsson.
- Jo, det är ju en 350-årig historia här i stan så det finns nostalgi kring det, säger Jens Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!