Trenden håller i sig. Skidorna blir bredare och skotrarna starkare. Det öppnar upp för fantastiska åk i orörd snö till fjälls.
– Många betraktar en fjällvecka som misslyckad om du inte har åkt offpist, säger Sveriges enda lavinforskare, Stefan Mårtensson, vid Luleå Tekniska Universitet.
Baksidan är dock lavinerna och grundproblemet är enkelt. Offpiståkning görs ofta i branta backar, på 30 till 40 graders lutning, med mycket snö. Men det är just där som lavinerna lurar.
– Det finns alltså en grundläggande konflikt mellan offpiståkning och laviner.
Läran om laviner har förändrats de senaste decennierna. Från ett mekaniskt fokus på snö – till att fokusera på människans riskbeteende.
– Laviner handlar till största delen om människor.
Det typiska lavinoffret är en medelåldersman.
– Det behöver inte vara extremåkare. Det är ofta småbarnspappor i 35-årsåldern som råkar vara på fel plats.
Dödligheten bland skidåkare är högre än bland skoterförare. En av fyra skidåkare dör när lavinen går.
– Så det är alltså bättre odds att spela rysk roulette än att dras med i en lavin.
Det dör runt tre svenskar per år i laviner, då oftast utomlands. Ungefär vartannat år sker en dödsolycka i Sverige. Men allvarliga skidlaviner sker runt fem till tio gånger per år i Sverige. Mårtensson tror att skoterlaviner kan vara tiodubbelt så vanligt.
– Men det är en gissning. Det händer väldigt mycket i våra fjäll och den enda gången det blir en nyhet är om någon skadas och hamnar på sjukhus.
Majoriteten av alla lavinolyckor beror på mänskliga faktorer: grupptryck, tunnelseende, och en övertro på gamla åkvanor och auktoriteter. För att undvika laviner finns en mängd tips. Framförallt ska man undvika för branta backar genom att använda sig av en lutningsmätare. Dessutom bör man gå lavinkurser och ständigt följa Naturvårdsverkets lavinprognoser.
– Prognoserna fungerar alldeles utmärkt, säger Stefan Mårtensson.
Bland det viktigaste är förmågan att kunna avstå lockande åk och istället lita på varningarna och på sitt omdöme. Mårtensson drar en jämförelse med piloter.
– Det finns ingen pilot som startar om det lyser en röd lampa.
Vilka du åker med är också viktigt.
– Det är viktigt med bra kompisar som jag kan uttrycka rädsla med.
Säkerhetsprylar är viktigt att ha om olyckan är framme. Men problemet är att prylarna i sig kan uppfattas som en illusion av säkerhet.
– Jag har inte på något sätt hanterat faran bara för att jag har skaffat prylar. Det är en väldigt stor skillnad på att minska risker och skaffa prylar. Det ena är till för att öka min överlevnadschans och det andra är att minska sannolikheten att något går fel. Och det där blandar man väldigt ofta ihop, säger Stefan Mårtensson.